Det krävs en enorm skicklighet för att vara en bra handledare. Det handlar om många bitar; att förstå sitt uppdrag, att vara trygg i sig själv som lärare och på olika sätt stötta studenten till utveckling.

Att vara VFU-handledare för en lärarstudent är ett viktigt och ansvarsfullt uppdrag. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten får uppleva skolan i praktiken och många studenter vittnar om en verklighetschock när de går från teorin på utbildningen till den praktiska vardagen i klassrummet. Här spelar handledaren en viktig roll för lärarstudentens utveckling.

Per Fagerström och Tone Försund har under tio års tid utbildat handledare vid Göteborgs universitet. Med hjälp av över 1800 VFU-handledare har de ringat in vad det är som bidrar till en kvalitativ VFU-handledning och en professionsutveckling, hos både lärarstudenten och VFU-handledaren. 

– Det krävs en enorm skicklighet för att vara en bra handledare. Det handlar om många bitar; att förstå sitt uppdrag, att vara trygg i sig själv som lärare och på olika sätt stötta studenten till utveckling, säger Per Fagerström som tillsammans med Tone Försund skrivit boken VFU-handledning – handbok för lärare som de hoppas ska kunna stötta VFU-handledare.

Ju fler lärarstudenter som möter VFU-handledare som tar sitt uppdrag på allvar och vill utveckla professionen desto bättre blir det. För att ett VFU-handledarskap ska kunna bidra till lärarstudentens utveckling är det ett flera aspekter som behöver fungera och tas hänsyn till.

Det viktigaste är att bygga en trygg relation under den första tiden. Det skapar trygghet och tillit och lägger grunden för att kunna ta upp svåra saker framöver.

– Det viktigaste är att bygga en trygg relation under den första tiden, mellan studenten och handledaren, mellan studenten och arbetslaget och med rektor. Studenten ska känna sig välkommen och inkluderad. Det skapar trygghet och tillit och lägger grunden för att kunna ta upp svåra saker framöver, säger Per Fagerström.

Grunden för ett gott handledarskap är samtalet – något som Per Fagerström och Tone Försund återkommer till. Det strukturerade, meningsfulla och lärande samtalet ger studenten goda förutsättningar att förstå och lära sig uppdraget. Tone Försund pekar även på vikten av självreflektion och att handledaren är trygg som lärare och människa. 

Som handledare behöver du känna dig själv och vara villig att diskutera din undervisning och lärarroll tillsammans med din student. Det kommer att berika och utveckla även dig som lärare.

– Som handledare behöver du känna dig själv och vara villig att diskutera din undervisning och lärarroll tillsammans med din student. Det kommer att berika och utveckla även dig som lärare. Att vara handledare är ett givande och tagande, säger Tone Försund.

Som handledare behöver du veta när du ska backa och när du behöver kliva fram och visa vägen. Du behöver veta hur du kan sätta press på din student för att utmana och komma vidare och hur du kan finnas som ett tryggt bollplank, utan att ta över.

Boken VFU-handledning – handbok för lärare fördjupar förståelsen kring områden som trygghet och relationsbyggande, förebildlighet, lyssnandets konst, rollen som bollplank och kritisk vän, ömsesidigt lärande, arbetslagets betydelse samt konflikthantering. Alla viktiga delar för att den VFU-handledningen ska fungera så bra som möjligt och bidra till lärarstudentens utveckling.

– Vi hoppas att boken kan skapa trygghet för de som åtar sig handledaruppdraget och även visa hur otroligt viktiga de är, säger Tone Försund och Per Fagerström som menar att alla som har en handledarroll kan ha nytta av boken – oavsett verksamhet.

Viktiga områden att få på plats för en god VFU-handledning

  • trygghet och relationsbyggande
  • förebildlighet
  • lyssna för full förståelse
  • bollplank och kritisk vän
  • ömsesidigt lärande
  • arbetslagets betydelse
  • konflikt och svåra samtal.

Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Illustrationen är från omslaget till boken VFU-handledning – handbok för lärare. Illustration och grafisk form av Anna Söderberg.

Per Fagerström och Tone Försund

Per Fagerström - författare på Gothia Kompetens | © Per Fagerström / Tobias Guldstrand

Per Fagerström har tidigare arbetat som lärare och är numera skolutvecklare verksam främst i Göteborg på den kommunala uppdragsenheten Center för skolutveckling. Inom Göteborgs stads förskolor och skolor håller han kompetensinsatser mot verksamma mentorer och handledare. Han har under en längre tid också varit involverad i Göteborgs universitets VFU-handledarutbildning.

Tone Försund - författare på Gothia Kompetens | © Tone Försund

Tone Försund är lärare på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och arbetar bland annat med konflikthantering, ledarskap, grupputveckling, pedagogik och handledning på ett flertal kurser och institutioner. Hon har verkat som kursansvarig för handledarutbildning i över tio år samt som utbildare på rektorsutbildningen. 


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Linnea Lindquist - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Går det att ha en flexibilitet i skolans undervisning?

Vi har en läroplan med kunskapsmål som ska följas och bedömning och betyg ska sättas. Samtidigt har vi elever som behöver få stanna upp i vissa basfärdigheter, elever vi behöver fånga upp och ge chans att fokusera på läsinlärning och att diskutera samhälls- och värderingsfrågor. Risken är annars att tappa dem helt – utan behörighet till gymnasiet och med fara att hamna utanför samhället. Hur kan vi lösa det i skolan?

Läs intervjun med biträdande rektor Linnea Lindquist

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd - författare och föreläsare på Gothia Kompetens | © Gothia Kompetens

Betygssättning i grundskolan – ett komplext hantverk

Betygssättning är komplext och kräver kunskap, tillit och handlingsutrymme. Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd menar att betygssättningen sedan 2011 blivit alltmer en mekanisk avprickning där lärarna lägger mycket tid på att samla in underlag och motivera betyg – tid som de i stället borde kunna lägga på undervisning.

Läs intervjun med Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd