Från Tidningen Äldreomsorg nr 3 2016

Ledtrådar hjälper hjärnan

Om ökat välmående för personer med kognitiv svikt

Fler artiklar om äldreomsorg

En miljö där allt är utformat för att göra verkligheten trygg och begriplig kan öka välmåendet för personer med kognitiv svikt. Det behöver inte vara dyrt eller svårt, men väl genomtänkt.

Miljön omkring oss innehåller information som vår hjärna ständigt bearbetar och tolkar. Den kan helt enkelt inte låta bli eller stänga av. Till och med när vi sover bearbetar hjärnan olika sinnesintryck. Om vi hör ett ljud eller förnimmer ett känselintryck så skapar hjärnan blixtsnabbt ett passande scenario för just dessa stimuli. Det vill säga, tolkar för att göra det begripligt för oss.

Jag minns när jag en natt drömde att jag var i Nordpolen och satt på ett isflak tillsammans med en valross. Hjärnan hade tagit in alla de olika sinnesintryck som jag var utsatt för under tiden jag sov: Fönstret stod på glänt i fjällstugan och täcket hade glidit av. Vips hade min hjärna konstruerat ett passande scenario.

Forskningen visar också hur en lugn miljö kan påverka oss positivt. Blodtryck och halten av stresshormoner sjunker och vi upplever både ett kroppsligt och ett mentalt välmående.  På samma sätt kan en kognitivt anpassad miljö, där allt på ett konsekvent sätt har som mål att göra verkligheten begriplig och trygg, resultera i ett minskat stresspåslag och på så sätt ett mentalt välmående.

Detta är särskilt viktigt att tänka på vid utformningen av boendemiljö för äldre då de är en extra utsatt grupp när det gäller att drabbas kognitiv svikt.

För att kompensera för en sviktande perception, det vill säga vår förmåga att ta in och tolka olika intryck via våra sinnen, bör den fysiska miljön utformas så att till exempel färg, form och ljussättning fungerar stödjande. Genom att konsekvent använda sig av enbart enfärgade textilier och inte ha några mönster på vare sig tapeter, gardiner, tyger eller möbler, samt ha konkreta motiv på tavlor och övrig konst, skapas en lugn omgivning, vilket ökar välbefinnandet. Det är mindre ansträngande för hjärnan att tolka ett konkret motiv jämfört med ett abstrakt eller en bild ur en ovanlig vinkel.

Av samma anledning är det bättre att duka med enfärgat porslin i en tydlig kontrastfärg mot en omönstrad bordstablett i stället för en småblommig tallrik på en mönstrad bordsduk. 

Använd genomskinliga glas för färgad dryck och blå glas för vatten. Ett genomskinligt glas med vatten kan uppfattas som tomt, vilket är en felaktig ledtråd. På samma sätt kan blanka föremål som kakel och golv uppfattas som hala eller som vatten. Undvik därför starka övergångar mellan ljusa och mörka partier på golven. Likaså är det viktigt att se över belysningen för att säkerställa rätt ljusstyrka och ljusflöde eftersom skuggor och bländning kan bidra till att hjärnan misstolkar information i omgivningen.

Forskning visar för övrigt att näringsupptaget hos äldre förbättras alternativt försämras beroende på ljussättningen vid måltiderna.

För att skapa en lugn ljudmiljö kan ljud dämpas genom mjuka stolstassar och ljudabsorberande tavlor, textilier och bordsskivor i syfte att undvika slammer eller skrap bland annat vid måltiderna. För att ytterligare styra ljudbilden är det nyttigt att regelbundet göra så kallade ljudronder. Sätta sig ner med slutna ögon och bara ta in alla ljud i omgivningen. Då märks snabbt en mängd olika ljud som man inte medvetet registrerat. Det handlar till exempel om fläkten som surrar oavbrutet, en tv som ”torrgår” eller någon som prasslar med en tidning. Alla dessa hörselintryck bildar en ljudmatta som den sviktande hjärnan är tvungen att ta in, bearbeta och försöka tolka.

Vid kognitiv svikt är uppmärksamheten alltid påverkad och miljön bör därför utformas så att den inte belastas ytterligare. Att ha flera olika stimuli som hjärnan är tvungen att ta in och bearbeta kan vara oerhört stressande för en person som sviktar kognitivt. Samtliga principer som gäller för att kompensera för sviktande perception gäller även sviktande uppmärksamhet.

När det gäller att kompensera för ett svikande minne är det viktigt att miljön är läslig, vilket innebär att personen ska kunna läsa av – inte komma ihåg – miljön. Det innebär att den är utformad så att den innehåller ledtrådar och stödjer individen till maximal trygghet och självständighet. Exempel på denna typ av ledtrådar är fotografier utanför lägenhetsdörren på de som bor där.

Ledtrådarna kompenserar en sviktande minnesförmåga och motverkar en känsla av otrygghet och oro. Dessutom bidrar de till bibehållen självständighet trots den kognitiva svikten, eftersom personal eller närstående inte behöver påkallas för att visa till lägenhetsdörren eller toaletten.

För att stödja sviktande språklig förmåga kan tydliga visuella ledtrådar som föremål eller bilder användas i stället för text. Ett rött hjärta på toalettdörren kan vara lättare att förstå än det skrivna ordet Toalett eller WC.

Det är också av vikt att anpassa boendemiljön för att förstärka rumsuppfattningen. Färger och kontraster bör användas på ett medvetet och konsekvent sätt. Det som ska framhävas har starka färger, medan exempelvis dörrar till förråd, tvättstuga och sjuksköterskeexpedition döljs med en neutral eller vit färg.

Utformningen av badrummet, med röd toalettsits och rött kakel bakom toaletten och handfat, innebär att individen trots sin sviktande rumsuppfattning har möjlighet att få visuella ledtrådar som stöd för orientering och därmed ökad självständighet.


Artikeln publicerades först i Tidningen Äldreomsorg nr 3 2016.

Text: Beata Terzis
Illustration: Eva Hjelte

Logga Tidningen Äldreomsorg

Artikeln är tidigare publicerad i Tidningen Äldreomsorg.


Beata Terzis - författare på Gothia Fortbildning

Beata Terzis är med dr och sakkunnig inom demens och kognition inom Frösunda Omsorg. Hon har tidigare varit chefpsykolog och enhetschef vid Minnesmottagningen, Dalens sjukhus, Stockholm. Hon är en uppskattad föreläsare inom kognition och kognitiv svikt.

Tillsammans med Jane Cars, geropsykolog, har Beata Terzis skrivit Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt.


Facebook-loggaFölj oss på vår FB-sida för dig i äldreomsorgen: intressanta artiklar, boktips och nyheter.


Instagrams logotypVi finns på på Instagram! Tips om nya böcker, författarporträtt och artiklar.


relaterade artiklar

Wilhelmina Hoffman, direktör för Svenskt Demenscentrum

Wilhelmina vill reformera samhället

I den ideala demensvården arbetar personalen på ett sätt som gör att de aldrig behöver använda tvångs- eller begränsningsåtgärder.

Med små medel skulle hela samhället kunna bli mer demensvänligt, menar Wilhelmina Hoffman, direktör för Svenskt Demenscentrum.

Läs intervju med Wilhelmina Hoffman

Erika Ask, fil.mag. i kvalitetsförbättring

Systematiskt kvalitetsarbete i äldreomsorgen

Vilket är det vanligaste misstaget chefer gör?
– Otroligt nog det första steget, att sätta ett mål. Det är vanligt att först ha en lösning, till exempel ett nytt planeringssystem till hemtjänsten, som införs utan att någon vet vad som egentligen ska uppnås.

Intervju med Erika Ask, fil.mag. i kvalitetsförbättring med lång erfarenhet som chef.

Läs intervjun med Erika Ask

RELATERADE PRODUKTER