Systematiskt kvalitetsarbete i äldreomsorgen
Intervju med Erika Ask
Intervju med Erika Ask, författare av boken Systematiskt kvalitetsarbete i äldreomsorgen. Erika är fil.mag. i kvalitetsförbättring inom äldreomsorgen och har lång erfarenhet som chef både på särskilda boenden och inom hemtjänst.
Vilket är det vanligaste misstaget chefer gör?
– Otroligt nog det första steget, att sätta ett mål. Det är vanligt att först ha en lösning, till exempel ett nytt planeringssystem till hemtjänsten, som införs utan att någon vet vad som egentligen ska uppnås.
Vad är viktigast initialt?
– Att just skapa ett gemensamt mål och att göra en utvärdering när arbetet är genomfört. Först då vet alla om förändringen resulterade i en förbättring.
Vad är nyckeln till ett framgångsrikt förbättringsarbete?
– Systematik. Chefen som planerar, genomför och följer upp ett förändringsarbete skapar delaktighet, kreativitet och verklig förbättring. Det kan låta krångligt, men handlar i grunden om att arbeta stegvis och strukturerat.
Varför är det så viktigt att göra allt stegvis?
– Annars är risken att personalen upplever att den arbetar i en flod av åtgärder som tar tid och energi utan att leda någonstans. Det skapar frustration och minskat engagemang.
Långsiktigt, vad händer med grupper som arbetar systematiskt?
– Förändringen blir en motor i allas engagemang i stället för att trötta ut personalen. De flesta tycker det är roligt med utveckling och förbättring om den genomförs på rätt sätt.
Intervjun publicerades först i Tidningen Äldreomsorg nr 5 2018.
Artikeln är tidigare publicerad i Tidningen Äldreomsorg.
Erika Ask är fil.mag. i förbättringskunskap och kvalitetsförbättring inom vård och omsorg samt författare till boken Systematiskt kvalitetsarbete i äldreomsorgen.
Mer från Gothia Kompetens Äldreomsorg finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
RELATERADE ARTIKLAR
Wilhelmina vill reformera samhället
I den ideala demensvården arbetar personalen på ett sätt som gör att de aldrig behöver använda tvångs- eller begränsningsåtgärder.
Med små medel skulle hela samhället kunna bli mer demensvänligt, menar Wilhelmina Hoffman, direktör för Svenskt Demenscentrum.