Tillit måste förtjänas

Ledare som använder tillit utvecklar framgångsrika ledarskap och hållbara organisationer. Forskning visar att tillit skapar innovation, bra arbetsmiljö och förmåga att anpassa sig till medarbetarnas behov. I den här artikeln får du en inblick i tillitsbaserat ledarskap och hur det kan påverka din verksamhet positivt.

Tilliten får människor att söka dialog, lärande och förståelse och att tillsammans söka vägar att uppnå gemensamma ambitioner.

Tilliten får människor att söka dialog, lärande och förståelse och att tillsammans söka vägar att uppnå gemensamma ambitioner. Genom att bidra till omdöme och handlingsutrymme gör tilliten att vi inte behöver styra, reglera och formalisera så mycket i våra organisationer. På så vis kan vi frigöra motivation och minska onödig administration.

På så vis fungerar du som en fanbärare för de demokratiska grundprinciper som vi finner i våra grundlagar. Det är ett stort och förpliktigande uppdrag.

Särskilt viktig är tilliten i offentlig sektor, eftersom tilliten till individen är grunden i demokratin. Demokratin syftar till att ge beslutsmakt till människan i samhället. Därför är decentralisering, delaktighet och självorganisering viktiga principer för den offentliga sektorn (Demokratiutredningen, SOU 2016:5). Som anställd i offentlig sektor har du en skyldighet att värna om att förvaltningens offentliga uppdrag sköts på ett bra sätt och slå larm när så inte är fallet. På så vis fungerar du som en fanbärare för de demokratiska grundprinciper som vi finner i våra grundlagar. Det är ett stort och förpliktigande uppdrag.

Det tillitsbaserade ledarskapet är angeläget. Under gångna decennier har offentlig sektor präglats av ökad detaljstyrning samt en övertro på central planering, granskning och manualer. Samtidigt har offentliga organisationer fått allt svårare att ta vara på medarbetarnas kunskap och omdöme och att möta medborgare med lyhördhet och flexibilitet. Professionerna i kärnuppdragen vittnar om frustration och uppgivenhet och om hur den professionella ansvarskänslan ibland tvingas stå tillbaka till förmån för illa fungerande byråkratiska rutiner. Framför allt behöver vi därför visa tillit till de medborgare och medarbetare som möts i kärnuppdraget.

Det vi idag behöver se hända är ett samskapande, där vi på allvar vågar ge ökat utrymme till medarbetarna och ibland låta dem gå före, men utan att för den skull bli passiva som chefer. Det är en delikat balansgång som ställer stora krav på både medarbetare och chefer.

Detta ställer krav på ett nytt ledarskap. Historiskt har det varit vanligt att tala om ledarskap som en förmåga att styra och dirigera anställda. Redan ordet ledare indikerar att det finns följare som förväntas lyda. Lite liknande riskerar det uppfattas när organisationer delar in anställda i ledare och (med)arbetare. Det vi idag behöver se hända är ett samskapande, där vi på allvar vågar ge ökat utrymme till medarbetarna och ibland låta dem gå före, men utan att för den skull bli passiva som chefer. Det är en delikat balansgång som ställer stora krav på både medarbetare och chefer. I forskningen talar vi om denna spridning av ledarskapet och därmed initiativkraften som distribuerat ledarskap eller medledarskap.

Som ett tecken på skiftet ser vi en ny förståelse för tillitsbegreppet. Förr var det vanligt att se tilliten som något chefer kunde fordra av sina anställda. När en medarbetare inte hade tillit till sin chef sågs det främst som ett problem hos medarbetaren, snarare än ett problem som gick tillbaka till ledarskapet. Idag vet vi att tillit inte kan krävas, utan måste förtjänas – och att du som är ledare behöver vara den som börjar med att visa tillit till dina medarbetare. När du visar tillit ökar du sannolikheten att medarbetare ska spegla din tillit, dvs känna tillit även till dig, och du bidrar till att sprida en tillitskultur i allmänhet i verksamheten. Men naturligtvis är också tilliten ett ansvar för övriga inom organisationen och i hela styrkedjan från stat till medborgare.

Med tillitsbaserat ledarskap verkar du för ökad tillit i allmänhet i verksamheten, men i synnerhet riktar du din tillit till dem som verkar i kärnverksamheten och de medborgare som verksamheten finns till för.

Med tillitsbaserat ledarskap verkar du för ökad tillit i allmänhet i verksamheten, men i synnerhet riktar du din tillit till dem som verkar i kärnverksamheten och de medborgare som verksamheten finns till för. Ditt viktigaste uppdrag är att sätta medborgarens behov i centrum och skapa handlingsutrymme, motivation och förutsättningar i kärnuppdraget. På så vis kan du bidra till en lärande organisation, där människor samarbetar prestigelöst över gränser internt och externt, för att lösa gemensamma utmaningar. Inte minst vill vi med det tillitsbaserade ledarskapet verka för att medborgaren ska kunna påverka den offentliga sektorn och det stöd hon får när hon vänder sig dit, dvs till ett samskapande av de offentliga tjänsterna. På så vis kan demokratin stärkas och verksamheten förbättras.


Text av Louise Bringselius.

Bilden på fallskärmshopparna är en del av omslaget till boken Tillitsbaserat ledarskap – från pinnräknande till samskapande.

Mer om Louise Bringselius

Louise Bringselius - författare på Gothia Kompetens

Louise Bringselius är filosofie doktor och docent i organisation och ledning (företagsekonomi) verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, kolumnist för Sydsvenska Dagbladet och Chefstidningen samt fristående föreläsare. Hon har ett brett specialområde, som sträcker sig från kultur och ledarskap till styrning och uppföljning. Louise har en bakgrund i ledande positioner i både näringsliv och förvaltning.

Foto av Li Fernstedt.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Följ oss för att hålla dig uppdaterad om organisation och ledarskap:
FacebookInstagramLinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Denna bok redovisar och utvecklar befintlig forskning om tillit och ledarskap, men jag har också valt att luta mig mot egen erfarenhet från mängder av möten med chefer och medarbetare i offentlig sektor. Det ramverk som presenteras här är därför mitt sätt att tolka innebörden av ett tillitsbaserat ledarskap. Jag har valt att organisera det kring tre roller i det tillitsbaserade ledarskapet: rollen som kompass, rollen som coach och rollen som vägröjare. Till dessa har jag knutit de vägledande principer som jag utvecklade inom ramen för ett uppdrag som forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen (Bringselius, 2018, 2020a; SOU 2019:43).

En fördel med många av dagens ledarskapsmodeller är att de betonar motivation och lyhördhet. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt, utan jag knyter an till flera av dessa befintliga begrepp, såsom utvecklande ledarskap, coachande ledarskap och transformativt ledarskap. Det tillitsbaserade ledarskapet ska här förstås som en breddning utifrån dessa begrepp. Det är därför bara en styrka om du redan har lärt känna dem i andra sammanhang. Dessa och många andra ledarskapsmodeller är nämligen begränsade på vissa sätt, ur ett tillitsperspektiv.

För det första fokuserar många av dem nästan enbart på relationella aspekter, baserade på forskning inom psykologi. Aspekter som handlar om ansvaret för mer tekniska och strukturella frågor har däremot lagts åt sidan. Det fungerar inte. Med ett tillitsbaserat ledarskap måste du arbeta både relationellt och strukturellt (McEvily m fl, 2003). Därför skiljer jag mellan en coachande roll och en roll som vägröjare. I rollen som vägröjare arbetar du med att förändra strukturer utifrån medarbetarnas behov. Det kan t ex handla om styrning, IT-system eller administrativt stöd.

För det andra fokuserar traditionella ledarskapsmodeller alltför lite på uppdraget. Ibland kan man nästan uppleva att uppdraget blir underordnat de relationella aspekterna. Men alla anställda befinner sig i verksamheten av en anledning och din förmåga att formulera syfte och ramar är grunden i ett tillitsbaserat ledarskap. När alla har en gemensam förståelse för uppdraget behövs inte detaljstyrning, utan det kommer fungera som en ledstjärna. I offentlig sektor är en stor del av uppdraget reglerat i lag. Därför måste du kunna förklara de juridiska ramar som utgör basen. Till detta hör även de grundlagar som sätter etiken i den offentliga sektorns vardag.

För det tredje fokuserar traditionella ledarskapsmodeller mycket på hur du kan motivera anställda att göra som du eller dina överordnade chefer vill att de ska göra. Med det tillitsbaserade ledarskapethar vi ambitionen att gå ett steg längre och våga visa tillit till medarbetares och klienters förmåga att formulera sina behov, dvs att samskapa de offentliga tjänsterna. Ett sådant samskapande sker när läraren frågar eleven hur hen tycker att undervisningen skulle kunna utvecklas och när vårdpersonalen frågar patienten hur hen menar att vården kan förbättras och utvecklingen sedan sker i dialog.

Boken riktar sig främst till dig som är chef i offentlig sektor, men också till chefer i privat sektor, andra praktiker, forskare och studenter. Jag har valt att varva referenser till forskningen med konkreta råd och diskussionsfrågor. Ambitionen är att det ska kännas roligt att läsa boken och att du ska få hjälp att översätta teorin till praktik. Jag använder en del referenser, men inte fler än att texten ska kännas läsbar för alla.

Denna bok är en fördjupning inom ledarskap, utifrån min bok Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor. Det går emellertid också bra att läsa böckerna i omvänd ordning. I en annan fördjupningsbok, Vägar till en god kultur – tillit, lärande och etik, tar jag i stället sikte på arbetet för en god organisationskultur. 

Jag har valt att organisera boken i åtta delar. Efter denna inledning diskuterar jag om hur vi behöver se på ledarskap i allmänhet (kapitel 2). Här talar jag om distribuerat och kollektivt ledarskap och om hur vi behöver se offentlig verksamhet mer som ett nätverk än som en hierarki eller en samling varumärken. I kapitel 3 får du lära dig mer om vad det innebär att vara ledare med offentligt uppdrag och framför allt de rättsliga principer som är grunden i den offentliga etiken. I kapitel 4 introducerar jag tillit som ledningsfilosofi och i kapitel 5 introducerar jag det tillitsbaserade ledarskapet och de tre roller jag har valt att beskriva det utifrån. Dessa tre roller beskrivs sedan närmare i följande tre kapitel. Det är rollen som kompass, där du sätter riktning och ramar (kapitel 6), rollen som vägröjare, där du skapar förutsättningar för medarbetarna (kapitel 7) samt rollen som coach, där du stöttar och motiverar med ett nära ledarskap (kapitel 8). I det avslutande kapitlet (kapitel 9) sammanfattar jag den omställning som det tillitsbaserade ledarskapet innebär och utvecklar det ytterligare något. Varje kapitel avslutas med konkreta råd för ditt ledarskap samt diskussionsfrågor.

På omslaget till boken ser du fallskärmshoppare i en formation. Det är ingen slump. Jag har valt denna bild därför att jag tycker att den rymmer en hel del symbolik som överlappar med det tillitsbaserade ledarskapet. Båda kräver mod, eftersom vi tar avvägda risker. Båda kräver samarbete och tillit. Och båda kräver helhetsblick. När vi lyckas med det tillitsbaserade ledarskapet är det en fantastisk upplevelse, precis som fallskärmshoppning. Att känna att vårt samarbete fungerar, att vi har blicken för helheten och att vi vågar och kan göra något storslaget tillsammans!

Illustration: många olika aktiva människor under ett stort träd

Valet mellan tillit och kontroll är enkelt

Louise Bringselius, docent i organisation och ledning, har skrivit ett flertal böcker inom tillitsbaserat ledarskap och en av dem är boken Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor. I denna intervju lyfter Louise hur betydelsefullt tillit är för verksamheter inom offentlig sektor.

Läs intervjun med Louise Bringselius

Illustration: ett flertal människor på varsin sida om en väg

Att påbörja ett mångfaldsarbete

Gary Baker, Fadi Barakat och Norah Miller, som har omfattande erfarenhet inom mångfald och inkludering, har tillsammans skrivit boken Mångfald, inkludering och rättvisa (MIR) – vägen till en hållbar strategi. I denna intervju lyfter de hur du som ledare kan påbörja en hållbar strategi för ert mångfaldsarbete och vilka fördelar det har för er verksamhet. 

Läs intervjun om mångfald, inkludering och rättvisa