Ny konferens: Riskbruk, missbruk och beroende

Anhörighelvetet

Intervju med Susanna Alakoski

Boka din plats på konferensen!

”Om vi anhöriga får möjlighet att läka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Uppskattningsvis en miljon personer i Sverige riskbrukar alkohol, var tionde svensk är alkoholist och 385 000 barn växer upp med en eller två föräldrar som riskbrukar alkohol. Erkända författaren och socionomen Susanna Alakoski medverkar på konferensen Riskbruk, missbruk och beroende 24 maj 2019 och berättar om Anhörighelvetet.

Susanna Alakoski, socionom och författare, erkänd för sin Augustprisbelönade och gripande debutroman Svinalängorna 2006. Sedan dess har hon skrivit många böcker bland annat April i anhörigsverige (båda Albert Bonniers Förlag). I den söker hon svar och berättar om det skyhöga livspris anhöriga får betala:

”Litteraturhistorien igenom super män grandiost. Missbrukaren står i fokus. Kvinnorna gestaltas som medberoende alkoholistfruar oavsett klasstillhörighet. Men nu träder alkoholistbarn och andra anhöriga fram på den litterära arenan och vittnar om en totalt oglamourös tillvaro. Vi som har levt med tillitsbrist, förnekelse, rädsla, gränslöshet och otrygghet. Kaos, våld. Saknad, sorg. Skam. Alla levde vi i stilla vanmakt. Några av oss förlät, gav nya chanser. Vi vaktade, stöttade, bönade, bad. Några av oss åkte jojo mellan nykterhet och återfall. Många av oss trodde att felet var vårt, när oförrätter förgiftade dricksvattnet och bagateller uppförstorades till handgranater som under rus kastades genom rummen. Vi fann våra mammor liggande avsvimmade på hallgolvet. Våra pappor hoppade från Älvsborgsbron. Vi upplevde syskons haschpsykoser. De flesta av oss slutade bjuda hem vänner. Vi väntade på den goda fen. Några av oss blev stumma, andra utförde sabotage. Någon såg självmordet som enda utväg. Var tionde svensk är alkoholist. Det påverkar anhöriga. Hur många alkoholister finns det i världen? Hur många narkotikamissbrukare? Anhörigsiffran blir outhärdlig. Men utan att en sekund förringa det lidande som det innebär att växa upp med missbruk, utan att förminska kampen för överlevnad: bland nackdelarna finns också fördelar. Om vi anhöriga - fruar, makar, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon och barn - får möjlighet att läka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Du använder hellre ordet ”anhörig” istället för ”medberoende”, varför?

– Jag har aldrig betraktat mig själv som medberoende, tvärtom. Så fort jag kunde såg jag till att ta bort allt som hade med missbruk/beroende att göra ur mitt liv. Vägrat ha det i mitt hem. Lämnat relationer, städer. Jag har givit upp hopp och gått min egen väg.

– Sedan ordet medberoende började användas i slutet av 1980-talet diskuteras det både vetenskapligt och folkligt. Det finns, vad jag vet, fortfarande ingen formell definition att vara överens om fast det lär finnas ett par hundra medberoende-kriterier listade. Många har också direkt motsägelsefulla drag. Ordet kan dock fungera uppväckande för en del, och då kan det vara ett användbart ord. Det sammanfattar ändå erfarenheter som många vuxna anhöriga till människor med missbruksproblem har. 

– Jag föredrar personligen att använda ordet anhörig eftersom det bättre ringar in barn och unga som närstående. Jag har svårt att se barn som möjliggörare till missbruk. Barn är inte medberoende till utan beroende av sina föräldrar. Barn gör i regel bara så gott de kan utifrån en rådande livssituation. För barns del tycker jag att ordet medberoende är direkt belastande.

Hela 20 procent av alla barn lever med föräldrar som dricker för mycket. Hur var det för dig?
– Jag blev som många andra ett ansvarstagande barn. Ett olyckligt, som inte orkade sköta skolan när det gick tillräckligt långt.

Är alla som lever med en missbrukare medberoende? Eller kan man klara det utan att bli medberoende?

– Det finns fullt friska människor, som råkar bli kära i en annan frisk människa, som utvecklar missbruk. Tillsammans blir de då bli sjuka av situationen. Om missbruket upphör kan båda bli friska. Men båda kan också bli friska var för sig. Det går alltid att bryta destruktiva mönster. Det syns inte minst dagligdags när människor slutar både röka, lägga om matvanor, börjar röra på sig fysiskt.

På konferensen Riskbruk, missbruk och beroende, 24 maj 2019 i Stockholm, föreläser Susanna Alakoski om det hon kallar Anhörighelvetet. Om att växa upp i otrygghet och panik, förvirring och kaos. Om ful skam och osäkerhet. Om att dölja den största delen av sitt förflutna. Om sprit i stället för närvaro. Rus istället för verklighet. 

Varför medverkar du på konferensen Riskbruk, missbruk och beroende?

– Alla böcker jag har skrivit har på ett eller annat vis kretsat kring missbruk och anhörigfrågor. Jag pratar gärna om det som angår mig och gläds över att det som angår mig också angår andra.

Fotograf: Elisabeth Ohlson-Wallin


Riskbruk, missbruk & beroende i siffror

1 miljon (uppskattningsvis) personer i Sverige riskbrukar alkohol.

385 000 barn växer upp med en eller två föräldrar som riskbrukar alkohol.

300 000 personer är beroende av alkohol.

170 000 anhöriga lever med någon som har spelberoende.

2 000 personer dör varje år i alkoholrelaterade diagnoser.

20 procent av alla barn lever med föräldrar som dricker för mycket.

Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Statens Folkhälsoinstitut, Svenska Läkaresällskapet. 

 

Susanna Alakoski, författare och socionom, föreläser under rubriken ”Anhörighelvetet” på konferensen Riskbruk, missbruk & beroende, 24 maj 2019 i Stockholm.

Läs hela konferensprogrammet och boka här.

Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin


Facebook-loggaVarmt välkommen till vår FB-sida för dig inom socialt arbete: artiklar, lästips och nya produkter.


Svart kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom socialt arbete: lästips, nyheter och erbjudanden.


Föreläsare på konferensen Riskbruk, missbruk & beroende

En berättelse om att växa upp i otrygghet och panik, förvirring och kaos. Om ful skam och osäkerhet. Om att dölja den största delen av sitt förflutna. Om sprit istället för närvaro. Rus istället för verklighet. Vi, de anhöriga, ensamsörjande, vi med ett högt livspris. 

Susanna Alakoski Om anhörighelvetet

För att kunna behandla och motverka missbruk måste vi förstå hur hjärnan fungerar. Därför är det nödvändigt att veta vilka riskfaktorer som finns, vilka varningstecken och vilka personer som vi ska vara mest observanta på. 

Det här är en föreläsning som förklarar hur människan triggas av droger – oavsett om det är alkohol, droger eller spel – och att en beroendesjukdom oftast grundläggs redan i ungdomshjärnan. Du får också en kort sammanfattning av aktuell forskning kring samsjuklighet mellan psykiatrisk sjukdom och beroende och hur du kan använda denna kunskap i ditt dagliga arbete.

Charlotte Skoglund Om vad som händer i hjärnan vid missbruk

Omkring två procent av befolkningen spelar så mycket att de inte har kontroll över sitt spelande. Varje år tillkommer omkring 100 000 problemspelare och rörligheten är stor in och ut ur gruppen.

Både den psykiatriska samsjukligheten och risken för självmord är stor i denna grupp. Spelberoende är sedan 2018 också en beroendediagnos, jämställd med substansberoende och ansvar för utredning och behandling vilar på sjukvård och socialtjänst. 

Spelberoende är ett behandlingsbart tillstånd. Det här är en föreläsning om likheter och olikheter mellan spel och andra beroenden, hur du känner igen ett riskabelt mönster och skillnader mellan könen. Du får också veta hur man screenar för och behandlar spelberoenden och hur du kan förebygga återfall.

Niroshani Broman Om behandling av spelberoende

Datorspelandet är centralt för en växande grupp unga vuxna – oftast män. Därför ökar behovet av kunskap kring vad dataspel är, hur det påverkar vardagen och vad som händer när spelandet tar nästan all den vakna tiden. För bara några år sedan handlade det framför allt om rollspel, idag är det tävlingsspel. Många spelar 7 timmar per dag och tittar på e-sport 4 timmar. Samtidigt visar forskning en tydlig koppling mellan mycket spelande och sömnproblem, nedstämdhet och inte minst familjekonflikter. 

Detta är en föreläsning som lyfter dataspel, dess roll i samhället – och vad som händer när spelandet blir problematiskt och ställer sig i vägen för ett fungerande liv. Det behövs för att så tidigt som möjligt identifiera de som har problem och hjälpa dem, men också för att kunna avgöra vad som är sunda datorspelsvanor.

Oskar Foldevi Om att leva genom datorn

Stefan Sandström Om trauma och substansmissbruk

Läs hela konferensprogrammet och boka här.