”Om vi anhöriga får möjlighet att läka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Uppskattningsvis en miljon personer i Sverige riskbrukar alkohol, var tionde svensk är alkoholist och 385 000 barn växer upp med en eller två föräldrar som riskbrukar alkohol.

Detta är en intervju med Susanna Alakoski, socionom och författare, erkänd för sin Augustprisbelönade och gripande debutroman Svinalängorna 2006. Sedan dess har hon skrivit många böcker, bland annat April i anhörigsverige (båda Albert Bonniers Förlag). I den söker hon svar och berättar om det skyhöga livspris anhöriga får betala.

”Litteraturhistorien igenom super män grandiost. Missbrukaren står i fokus. Kvinnorna gestaltas som medberoende alkoholistfruar oavsett klasstillhörighet. Men nu träder alkoholistbarn och andra anhöriga fram på den litterära arenan och vittnar om en totalt oglamourös tillvaro. Vi som har levt med tillitsbrist, förnekelse, rädsla, gränslöshet och otrygghet. Kaos, våld. Saknad, sorg. Skam. Alla levde vi i stilla vanmakt. Några av oss förlät, gav nya chanser. Vi vaktade, stöttade, bönade, bad. Några av oss åkte jojo mellan nykterhet och återfall. Många av oss trodde att felet var vårt, när oförrätter förgiftade dricksvattnet och bagateller uppförstorades till handgranater som under rus kastades genom rummen. Vi fann våra mammor liggande avsvimmade på hallgolvet. Våra pappor hoppade från Älvsborgsbron. Vi upplevde syskons haschpsykoser. De flesta av oss slutade bjuda hem vänner. Vi väntade på den goda fen. Några av oss blev stumma, andra utförde sabotage. Någon såg självmordet som enda utväg. Var tionde svensk är alkoholist. Det påverkar anhöriga. Hur många alkoholister finns det i världen? Hur många narkotikamissbrukare? Anhörigsiffran blir outhärdlig. Men utan att en sekund förringa det lidande som det innebär att växa upp med missbruk, utan att förminska kampen för överlevnad: bland nackdelarna finns också fördelar. Om vi anhöriga - fruar, makar, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon och barn - får möjlighet att läka öppnar sig en ocean av kapacitet.”

Du använder hellre ordet ”anhörig” istället för ”medberoende”, varför?
– Jag har aldrig betraktat mig själv som medberoende, tvärtom. Så fort jag kunde såg jag till att ta bort allt som hade med missbruk/beroende att göra ur mitt liv. Vägrat ha det i mitt hem. Lämnat relationer, städer. Jag har givit upp hopp och gått min egen väg.

Jag har givit upp hopp och gått min egen väg.

– Sedan ordet medberoende började användas i slutet av 1980-talet diskuteras det både vetenskapligt och folkligt. Det finns, vad jag vet, fortfarande ingen formell definition att vara överens om fast det lär finnas ett par hundra medberoende-kriterier listade. Många har också direkt motsägelsefulla drag. Ordet kan dock fungera uppväckande för en del, och då kan det vara ett användbart ord. Det sammanfattar ändå erfarenheter som många vuxna anhöriga till människor med missbruksproblem har. 

Jag föredrar personligen att använda ordet anhörig eftersom det bättre ringar in barn och unga som närstående. Jag har svårt att se barn som möjliggörare till missbruk.

– Jag föredrar personligen att använda ordet anhörig eftersom det bättre ringar in barn och unga som närstående. Jag har svårt att se barn som möjliggörare till missbruk. Barn är inte medberoende till utan beroende av sina föräldrar. Barn gör i regel bara så gott de kan utifrån en rådande livssituation. För barns del tycker jag att ordet medberoende är direkt belastande.

Hela 20 procent av alla barn lever med föräldrar som dricker för mycket. Hur var det för dig?
– Jag blev som många andra ett ansvarstagande barn. Ett olyckligt, som inte orkade sköta skolan när det gick tillräckligt långt.

Det finns fullt friska människor, som råkar bli kära i en annan frisk människa, som utvecklar missbruk. Tillsammans blir de då sjuka av situationen.

Är alla som lever med en missbrukare medberoende? Eller kan man klara det utan att bli medberoende?

– Det finns fullt friska människor, som råkar bli kära i en annan frisk människa, som utvecklar missbruk. Tillsammans blir de då sjuka av situationen. Om missbruket upphör kan båda bli friska. Men båda kan också bli friska var för sig. Det går alltid att bryta destruktiva mönster. Det syns inte minst dagligdags när människor slutar röka, lägger om matvanor eller börjar röra på sig fysiskt.


Riskbruk, missbruk & beroende i siffror

1 miljon (uppskattningsvis) personer i Sverige riskbrukar alkohol.

385 000 barn växer upp med en eller två föräldrar som riskbrukar alkohol.

300 000 personer är beroende av alkohol.

170 000 anhöriga lever med någon som har spelberoende.

2 000 personer dör varje år i alkoholrelaterade diagnoser.

20 procent av alla barn lever med föräldrar som dricker för mycket.

Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Statens Folkhälsoinstitut, Svenska Läkaresällskapet.

Susanna Alakoski, författare och socionom.

Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin


Facebook-loggaVarmt välkommen till vår FB-sida för dig inom socialt arbete: artiklar, lästips och nya produkter.


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Stefan Sandström - författare på Gothia Kompetens

Vi måste förstå de bakomliggande faktorerna vid missbruk

Trauma är en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna vid alkohol- och drogmissbruk. Därför bör traumabehandling vara självklart vid all behandling av missbruk. Det menar leg. psykolog Stefan Sandström som skrivit boken Missbruk, trauma och samsjuklighet – bemöta och behandla.

Läs intervjun med Stefan Sandström

Per Isdal - författare på Gothia Kompetens

"Hjälpande yrken är riskyrken"

Människor som i sitt arbetsliv möter sjukdom, smärta eller lidande löper stor risk att bli utbrända. Ändå talas det tyst om detta. Så behöver det inte vara, menar den norske psykologen Per Isdal, som själv nästan knäcktes av ett yrke han älskar.

Läs intervjun med Per Isdal