"Rättshaveristiskt beteende är ett omfattande samhällsproblem"

– Vi har föreläst för yrkesverksamma inom äldreboende och socialkontor till justitiekansler och regeringskansli och mycket däremellan. Det har gett oss en fördjupad kunskap om hur allvarligt och utbrett det här problemet är, säger Jakob Carlander, leg samtalsterapeut, och förklarar att de vill ge praktisk kunskap om hur människor med rättshaveristiskt beteende kan bemötas, både för att lindra deras lidande och för att ge den som utsätts för deras beteende lite andrum.

De personer som ofta, lite nedlåtande, kallas för rättshaverister, anser sig många gånger felaktigt och orättvist behandlade av sin omvärld. I sin kamp för upprättelse kan de göra tillvaron nästan outhärdlig för andra. Denna typ av beteende bygger ofta på det man har rätt att göra, som till exempel att överklaga, anmäla, begära ut handlingar och ifrågasätta, men när det går för långt blir det ett problem.

Hoten som framförs är ofta i grunden lagliga och de kan till exempel säga 'jag ska anmäla dig, jag ska gå till massmedia, jag ska se till du förlorar din tjänst, jag spelar in detta samtal'. Samtidigt utförs detta med en sådan aggressivitet och intensitet att det snarare får karaktär av en otillåten påverkan.

– Hoten som framförs är ofta i grunden lagliga och de kan till exempel säga ”jag ska anmäla dig, jag ska gå till massmedia, jag ska se till du förlorar din tjänst, jag spelar in detta samtal”. Samtidigt utförs detta med en sådan aggressivitet och intensitet att det snarare får karaktär av en otillåten påverkan. Det ställer personal inför stora utmaningar och det är svårt att veta när man kan avbryta ett samtal, upphöra med att besvara frågor och minska sin delaktighet i det rättshaveristiska beteendet, säger Jakob Carlander.

I Brottsförebyggande rådets rapport ”Otillåten påverkan av myndighetspersoner” (BRÅ 2016:13) har rättshaverstiskt beteende en framträdande roll. Jakob Carlander tycker att det visar att samhället i allt större utsträckning börjar identifiera rättshaveristiskt beteende som en särskild frågeställning som behöver belysas och ta på allvar.

Den senaste och kraftigt utökade upplagan av Möta människor med rättshaveristiskt beteende tar bland annat upp anhörigperspektivet samt hur rättshaverister agerar på nätet. Den ger också fler konkreta exempel och en fördjupad juridisk vägledning. Författarna lyfter svensk och internationell forskning inom området och problematiserar kring psykopati, stalking och möjliga orsaker till beteendet.

Boken riktar sig till alla som möter personer med rättshaveristiskt beteende, men exemplen är främst hämtade från offentlig sektor.

Foton av Mikael M. Johansson och Marcus Gustafsson.

Hur bemöter jag en rättshaverist?

Rättshaverister uppfattas som oresonliga och kan försvåra tillvaron för andra. Deras beteende bottnar ofta i psykisk ohälsa och orsakar kostnader och mänskligt lidande för dem själva och omgivningen. Andreas Wedeen, leg. psykolog, medförfattare till Möta människor med rättshaveristiskt beteende, förklarar och ger råd för hur detta samhällsproblem kan bemötas.