Vi ser problemet men gör ingenting åt det

– Hur kan det vara att så att en skola som har till uppgift att lotsa alla elever till godkända resultat eller mer inte lyckas bättre? Många skulle hävda att det beror på generell brist på resurser, att eleverna har svårt att sitta still eller att lärarna är dåliga, men inget av detta är riktigt. Svaret är att skolans reparativa uppdrag inte har varit i fokus, varken av lagstiftaren, styrkekedjan eller i skolans organisation, säger Lina Axelsson Kihlblom och menar att skolledningen måste fokusera på lösningar som kompenserar för strukturella svagheter. Lösningar som många kan se som extrema.

Extrema lösningar och mod
– När det kommer till barn och ungdomars skolgång bör vi vara extrema. Elever har olika bakgrund och läroplanen finns där och det kan vi inte göra mycket åt. Vi måste fokusera på lösningar inom vårt ansvar.

Om man gör som man alltid har gjort blir det som det alltid har blivit. Men att våga göra nytt och annorlunda kräver mod. Lina Axelsson Kihlblom vill med sin bok visa nya vägar som ger konkreta resultat redan inom ett läsår. Hennes metod bygger på att våga införa radikala organisatoriska och schemabrytande åtgärder och noggrann uppföljning.

Hon menar att prognosklustret kan användas på ett helt annat sätt än idag, då prognoserna som görs i början av höstterminen används för att uppskatta måluppfyllelsen i slutet av läsåret med bibehållen organisation. Istället bör det användas för att kunna införa de nödvändiga organisations- och schemaförändringar samt strukturer för uppföljning som krävs för att eleverna ska kunna nå sina målsättningar.

– Den stora frågan är prognosens betydelse. Är inte betygen i årskurs 7 eller nationella proven i årskurs 3 en prognos för framtida resultat? Vi har alltså vetskapen men vi tycker att vi saknar förmågan att göra något åt problemet.

Varför har du skrivit Våga leda skolan?
– Jag vill tydliggöra skolans ledarskap utifrån ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv av att lyckas höja resultat. Det finns ett glapp mellan de stora politiska frågorna och de klassrumsnära, det vill säga skolans organisering och tydliga resultatuppföljning av alla elever. Jag vill tydliggöra att skola handlar inte om vilka eleverna är utan vad vi i skolan gör.

Jag vill också att alla som leder inom skolan ska inspireras av min bok till att våga. Framförallt våga tro på att förändring och utveckling är möjligt.

I boken presenterar du en metod som du har utvecklat själv. Var det den du använde under din tid som rektor på Ronnaskolan i Södertälje och nu i Haninge?
– Eftersom jag är så nyfiken och jag verkligen tror att man kan förändra, så har denna metod kommit som ett brev på posten. Jag har aldrig haft ro att sitta och vänta på resultat, så jag har börjat fråga innan det är försent att reparera kunskapsluckor.

Hur tror du att din nya bok kommer att mottas?
– Jag tycker nog inte som alla andra i alla frågor, konstigt vore väl det, alla är olika. Åsikter är bara åsikter och jag är säker på att en och annan kommer tycka att jag lägger näsan i blöt i allt för stora frågor. Men ledarskap i skolan och att höja resultat ligger mig varmt om hjärtat och jag vill så gärna dela med mig av mina erfarenheter och försöka ingjuta mod i de som jobbar i skolan. För det går att förändra. Det går att höja resultat. Jag vet det, för jag har gjort det.

Det här är din andra bok, vad ger skrivandet dig?
– Skrivandet är faktiskt lite smärtsamt, svårt, samtidigt som det finns så mycket jag vill säga. För visst kan man förändra och framförallt resultat.

Om Lina Axelsson Kihlblom
Lina Axelsson Kihlblom har lång erfarenhet av ledarskap inom både näringsliv och skola. Idag är hon grundskolechef i Haninge kommun, ingår i 2015 års skolkommission och anses vara en av de mest inflytelserika i skolsverige. Tidigare var hon grundskolechef i Nyköpings kommun och ansvarade för nystarten av Nyköpings högstadium med syfte att bryta skolsegregeringen. Men det var som rektor för Ronnaskolan i Södertälje som hon uppmärksammades långt utanför kommungränserna när dokumentärserien Rektorerna på SVT/UR följde hennes genomgripande och framgångsrika förändringsarbete för att höja elevernas resultat. Det är den metoden hon presenterar i sin bok Våga leda skolan.

Våga leda skolan är hennes andra bok. I sin självbiografi Kommer du tycka om mig nu? skrev hon om utanförskap, att utmana skammen, våga leda förändring och den könskorrigering hon genomgick i ungdomen. Hennes personliga, modiga och inspirerande berättelse väckte stort uppmärksamhet när den gavs ut 2015. Den engagerade stora delar av samhället och valdes bland annat till Årets bok vid QX-galan.