Utbildning handlar om liv och död

Samhällsklass, föräldrarnas utbildningsnivå, vilken skola du går i och vilket område du bor i spelar stor roll för hur väl du klarar dig i skolan. Personer med högre utbildning löper också mindre risk att hamna i långvarig arbetslöshet, än en person med kort eller ingen utbildning. Din utbildningsnivå påverkar också din hälsa, din livslängd och risken att hamna i kriminalitet och utanförskap. Peter Fredriksson menar att utbildning handlar om liv och död.

”Vi vet att utbildning är oerhört viktigt för att påverka människors liv och framtidsutsikter till det bättre. Vi vet också att det finns skolor där man lyckats stötta eleverna så att de klarat behörigheten till gymnasiet – trots föräldrarnas låga utbildningsnivå och trots att de lever i socialt utsatt område.”

”Och det betyder att vi kan påverka kvaliteten i skolan och ha en stor inverkan på elevernas framtidsutsikter.  Det är det likvärdighetsbidraget handlar om. Elever med sämre resurser går i skolor med sämre kvalitet, och tvärtom.”

Likvärdighetsbidraget fördelas efter socioekonomiska strukturer och ska gå till förskoleklass och grundskola för att höja kvaliteten i klassrummet. För 2020 kan skolorna ansöka om 3,5 miljarder kronor. Peter Fredriksson har en vädjan till de skolor som vill ansöka om bidraget:

”Tro inte. Gör ett ordentligt förarbete och ta reda på vad som verkligen gör skillnad för eleverna i klassrummet och öka likvärdigheten för era elever.”

Tre råd för att förbättra svensk skola

Lucy Crehan gjorde precis det; en rejäl djupdykning i vad som kan göra skillnad för elevernas lärande. Hon är en brittisk lärare som blev nyfiken på vad de länder som presterade bäst i PISA-undersökningar gjorde. Lucy Crehan besökte skolor i Finland, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Shanghai och Singapore för att ta reda på det.

”Jag fick bo hemma hos lärarna, vara med på deras lektioner och ibland även undervisa själv. Jag frågade, och frågade, och frågade, för att lära mig mer”, sa Lucy Crehan som kan se ett antal gemensamma faktorer för de mest framgångsrika ländernas skolsystem.

Det handlar bland annat om lärares status och om lärare som ständigt utvecklar sin undervisning tillsammans. Genom sina intervjuer med både lärare och elever kunde hon tydligt se att länder med skolsystem där undervisningen sker i form av lärarledda lektioner lyckas bättre. Hon har även tillbringat två veckor i svenska skolor för att kunna jämföra skolsystemen.

Lucy Crehan menar att svenska lärare släpper eleverna för mycket på egen hand i sitt lärande, utan att ge dem en grundförståelse. I länder som Finland och Japan leds lektionerna i högre grad av läraren som undervisar, ger eleverna uppgifter för att undersöka mer, fångar sedan upp deras kunskap genom diskussioner och knyter ihop det med ytterligare undervisningsmoment. 

”Jag ser det som bra, hederlig gammal undervisning. Lämna inte eleverna till sitt eget lärande i lika hög grad. Ge dem en grundförståelse först genom din undervisning.”

Lärarnas utveckling tillsammans

Även lärarna måste få tid och möjlighet att utvecklas. I Finland har man tagit fasta på det, vilket är något de har gemensamt med andra skolsystem som uppvisar bra resultat i PISA.

Varje vecka samlas ämneslärarna för att tillsammans diskutera och planera lektionsupplägg. Efter att ha funderat kring det bästa sättet att lägga upp lektionen genomför en lärare undervisningen medan några av kollegorna observerar. De iakttar då speciellt eleverna för att se hur de agerar och responderar på lektionen. Som uppföljning diskuterar de sedan resultatet och utvecklar lektionen ytterligare. Läraren får också feedback på sin undervisning.

”På så sätt kan du ständigt utvecklas som lärare, du är inte ensam i dina lektionsplaneringar och efter ett tag bygger ni upp en bank av beprövade lektionsupplägg du kan utgå från.”

Lucy Crehan gav tre sammanfattande förslag för det svenska skolsystemets utveckling:

”Återinför fler lärarledda moment i undervisningen, ha gemensamma regler och konsekvenssystem och inför ett planeringsstöd för lärarna.”

Höga förväntningar och vänlighet är framgångsfaktorer

Den brittiska läraren Andria Zafirakou delade med sig av sina erfarenheter om vad som krävs för att kunna ge eleverna det de behöver för att lyckas i skolan, trots uppväxt i ett socialt utsatt område och en besvärlig hemsituation.

2018 fick hon utmärkelsen Global Teacher Prize för sitt engagerande arbete som bild- och textillärare på en skola i Brent i utkanten av London, ett av Storbritanniens mest socialt utsatta områden. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än engelska och lever ofta under tuffa förhållanden.

Här är skolan en trygg plats och fyller en viktig funktion för eleverna. Skolan öppnar tidigt med frukost och stänger sedan sent för att erbjuda de elever som vill stanna kvar och delta i skolans sport- och fritidsaktiveter.

Andria Zafirakou berättade med värme om sina möten med elever som gått igenom traumatiska upplevelser, elever som har svårigheter att tala och elever med ett flertal neuropsykiatriska diagnoser. Elever som hon med hjälp av kreativiteten i bildämnet, en varm relation och uppmuntran utvecklat sina färdigheter och även vuxit som personer.

”Det är en ynnest att vara lärare. Jag lär mig väldigt mycket tack vare mina elever”, sa Andria Zafirakou som har fyra råd att ge för att få eleverna att växa, utvecklas och nå sin fulla potential:

”Visa vänlighet och kärlek, skapa relationer och ha höga förväntningar på eleverna. Med en tro på sig själva och sin förmåga är allt möjligt.”