skolledare i en digitaliserad värld

Intervju med Malin Frykman

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skolverket lanserar nu ett digitaliseringslyft för skolledare. Målsättning är att år 2022 ska alla barn och elever ha en adekvat digital kompetens och skolväsendet ska präglas av digitaliseringens möjligheter så att det leder till bättre resultat och verksamheten effektiviseras. Hinner vi det på fem år?

– Fem år är lång tid när det gäller digitalisering och samhällsutveckling. Vi har alla möjligheter att hinna. Men! Det kommer att kräva att vi verkligen tar ansvar för att lyckas i hela styrkedjans led. Vi har inte heller tid att vänta, processen behöver starta omgående, helst igår. Det kommer att kräva ledarmod, teamwork och att vi på allvar bygger lärande organisationer som inte bara kan hantera en snabb förändringstakt utan också har förmågan att utvecklas och lära i takt med den. Gör vi det så hinner vi. Digitaliseringen av skolan är inte ett projekt utan en never-ending story i transformell kostym.

Vilka är de största utmaningarna?
– Det beror förstås lite på hur kontexten ser ut där du som skolledare verkar. En av de större utmaningarna, som många gånger är väldigt svår att få till i praktiken, är samarbetet mellan styrkedjans alla led. Här handlar det inte sällan om att det inte finns en tillräckligt tydlig roll-och ansvarsfördelning mellan styrkedjan olika aktörer. Kommunikationen kring skolans uppdrag kanske också glappar och då blir det onödigt tungt för skolledaren och lärarkåren. Den gemensamma visionen om vart man vill med sin utbildningsverksamhet på sikt inom huvudmannaområdet är många gånger också otydlig. Man har kanske ännu inte någon gemensam bild kring vad lärande i en digitaliserad värld faktiskt kan innebära. Då blir det svårt att lyckas med att levandegöra nationella IT-strategins vision.

– En annan utmaning är att hitta hållbara former för kompetensutveckling. Den behöver ske på ett kontinuerligt och likvärdigt sätt. Behovet av kontinuerlig, kollegial, kompetensutveckling är enormt. De flesta organisationer kommer inte heller kunna möta alla sina behov samtidigt, så här gäller det att tänka till rejält och prioritera klokt. Vad behöver våra elever att vi börjar med? Vad ger bäst effekt?

– En tredje utmaning, som hänger ihop med den förra, är att inte dras med in i alla aktivitetsfällor som kommer att dyka upp under förändringsarbetet. Skolledaren kommer att behöva säga nej till en massa aktiviteter. Dessa kan i sig vara bra insatser, men om de inte leder mot skolans uppdrag, eller den egna verksamhetens prioriterade behov, så tenderar de att göra mer skada än nytta. Här gäller det att ha fokus på uppdraget och att skolledaren vågar leda och verkligen styr mot skolans uppdrag. Den egna verksamhetens vision och verksamhetsidéer blir viktiga verktyg för skolledaren i arbetet med att prioritera rätt.

Du har skrivit boken Skolledare i en digitaliserad värld – att leda lärande som precis har kommit ut. På vilket sätt kan skolledare använda den för att nå målsättningarna i Skolverkets digitaliseringslyft?
– Min bok kan ses som ett processtöd som en skolledare kan använda i arbete med att leda digitaliseringen av den egna verksamheten. Boken fokuserar i huvudsak på de delar i processen som skolledaren själv har mandat att påverka, samtidigt som den försöker höja blicken och hjälpa skolledaren att förstå hur digitaliseringen av samhället förändrar förutsättningarna för vad en skola kan och bör vara.

– I arbetet med boken har jag strävat efter att synliggöra den röda tråden i förändringsprocessen som digitalisering av skolan är. I boken får skolledaren tips om hur man kan lägga upp arbetet med att skapa en samsyn kring digital kompetens utifrån skolans uppdrag samt bygga en lärande organisation. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och en “Fundera och agera-lista”. Med hjälp av den så kan skolledaren bena ut vad hen behöver göra för att möta den egna verksamhetens behov och förslag på hur detta kan gå till. Till boken finns också en webbsida där skolledaren kan ladda ner förslag på mallar, stödstrukturer med mera. Boken går också utmärkt att ha som läsecirkel eller underlag i ett kollegialt arbete i en ledningsgrupp eller i ett nätverk.

Digitalisering av skolan handlar väldigt lite om teknik. Det handlar om att leda en pedagogisk verksamhet mot skolans uppdrag i styrdokumenten. Hur gör man som skolledare för att lyckas med det? 
– Grunden ligger i att skapa en samsyn i verksamheten kring vad skolans uppdrag faktiskt är och på allvar ta ansvar både för likvärdigheten och skolans kompensatoriska uppdrag. Så som en medarbetare förstår sitt uppdrag, så kommer denna också att utföra det. Med en nationell IT-strategi och nya läroplaner så blir detta jätteviktigt. Här tror jag att det är viktigt att inte hasta förbi utan verkligen lägga tid i sin organisation på att skapa en kollektiv samsyn kring nationella IT-strategins vision och styrdokumenten. Vad innebär detta? Hur behöver vi arbeta för att lyckas? Vilka krav och möjligheter ger detta oss? 

– Utifrån skolans uppdrag och styrdokumenten så behöver skolledaren tillsammans med sin personal omforma och ompröva organisationens struktur så att den verkligen leder mot skolans uppdrag. Här tänker jag att det handlar om att skapa en lärande organisation som har förmågan att lära om och lära nytt. Arbetsorganisationens struktur och utformning måste anpassas och förändras så att den verkligen tar tillvara på digitaliseringens möjligheter samtidigt som den klarar av att möta de utmaningar som en digitaliserad skola möter. Utvecklingsorganisationen behöver anpassas så att den skapar en dela-kultur och stimulerar organisationens kollektiva lärande. Boken tar upp dessa delar och ger konkreta exempel på hur detta kan göras.

Hur utvärderar man det arbetet?
– Det fina med en lärande organisations kretslopp är att den i sig blir ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Får man till samspelet mellan arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen, så vet verksamheten var den är, vad som är nästa steg och då kan kraften läggas på att fundera på hur man bäst tar sig dit. Parallellt med detta så innehåller digitaliseringen i sig en rad möjligheter till kontinuerlig och transparent uppföljning. I dag finns det en rad effektiva molntjänster och digitala samarbetsytor som kan användas i uppföljningsarbetet. Min bok innehåller en hel del förslag och exempel på både analoga och digitala metoder för att följa upp och utvärdera processen.

Varför har du skrivit den här boken?
– Boken är mitt lilla bidrag till att skapa en mer likvärdig skola i Sverige. En skola som bättre lever och verkar i takt med sin samtid. I en sådan skola är skolledaren väldig, väldigt viktig. Jag har länge upplevt att det nationella samtalet om vad och hur skolledare kan leda digitaliseringen saknas. Vi behöver helt enkelt börja prata om hantverket skolledarskap i en digitaliserad värld Forskningsrapporter och andra artiklar är ofta bra på att skriva att skolledaren är en viktig och avgörande faktor i arbetet med skolans digitalisering. Men alltför sällan så beskriver det hur skolledaren kan göra för att lyckas. Det ville jag ändra på genom att dela med mig av mina erfarenheter och mina hur. Jag tror att många skolledare har ett behov av att konkret få se hur detta kan gå till. Då blir det lättare att leda den egna skolans process. Så boken är skriven från en skolledare till en annan och är tänkt att finnas där som ett möjligt stöd på vägen.

Foto av Jessica Segerberg.


Tips på mer läsning:

Malin Frykman - författare på Gothia Fortbildning

Malin Frykman, projektledare inom Sektor Utbildning, Stenungsunds kommun.

Hon har bred erfarenhet av digitalisering inom skolan ur en skolledares perspektiv, bland annat som rektor och som skolutvecklare med fokus på digitalisering.

Malin Frykman är aktuell med boken Skolledare i en digitaliserad värld – att leda lärande.


Facebook-loggaFölj oss på vår FB-sida för dig i skolan: intressanta artiklar, boktips och nyheter.


Instagrams logotypVi finns på på Instagram! Tips om nya böcker, författarporträtt och artiklar.