Hur kan skolan hjälpa talrädda elever?

Intervju med Daniel Sandin

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Hallå där Daniel Sandin …

… aktuell med boken Talrädsla i skolan – att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala. Daniel har under många år fördjupat sig i talrädsla som fenomen, och i hur skolan kan hjälpa talrädda elever. Sedan några år undervisar han i en retorikkurs för talrädda elever.

Många elever är rädda för att presentera inför klassen, en del vågar inte ens yttra sig i klassrummet. Mellan 15 och 25 procent av eleverna bedöms lida av talrädsla (beroende på undersökning) och 18 procent av högstadie- och gymnasieelever har stannat hemma någon gång för att slippa göra en muntlig presentation. Det är ett stort problem som kan ge stora konsekvenser, både under skoltiden och resten av livet.

Vilka konsekvenser kan talrädsla få?
– I förlängningen är talrädsla ett demokratiproblem. Det är en stor grupp elever som på grund av sina problem hindras att göra sin röst hörd. Många av eleverna påpekar också att de upplever att deras betyg blir lidande i flera ämnen – allt på grund av en enda förmåga som de inte behärskar, men som skolan och samhället kräver att de ska klara av. Hur många elever får inte höra av sina lärare att de måste bli mer muntligt aktiva?

Många elever upplever att de inte får någon hjälp med sin talrädsla i skolan. Hur kan lärare upptäcka dem?
– En del elever är väldigt enkla att upptäcka. De är tysta i klassrummet och de kanske till och med undviker att redovisa inför andra. Dessa elever får inte slippa undan och det är viktigt att vara uppmärksam och följa upp. Men det är också viktigt att inte pressa dem för mycket. De måste få möjlighet att utvecklas utifrån sin nivå. Men det är viktigt att lärare känner till och tänker på att det finns en grupp som lätt går under lärarens radar och lider i det tysta. De här eleverna tror att deras nervositet syns och märks, men det gör den inte alltid och då är det lätt att läraren missar det. Många av dem genomför sina redovisningar trots rädsla, och dessutom gör de det bra. Den här gruppen är svårare att upptäcka, men det är viktigt att göra det för att kunna ge dem den hjälp och de verktyg de behöver. För även om de utåt sett lyckas väl mår de ofta väldigt dåligt av hur de känner. Därför är det viktigt att prata om talrädsla i klassrummet, visa att den finns och därmed avdramatisera det. Då vågar dessa elever prata med sin lärare. Man kan också låta alla elever skriva brev till läraren och berätta hur de känner, så kan hen hjälpa var och en efter deras förutsättningar.

Varför har du skrivit Talrädsla i skolan?
– För att fler elever ska kunna få hjälp med sin talrädsla under tiden de går i skolan. Det är skolans skyldighet att hjälpa dem. Boken bottnar i den erfarenhet jag som lärare har av den stora grupp elever som plågar sig genom sina redovisningar och därför underpresterar. Men också insikten om att skolan många gånger inte förmår hjälpa de här eleverna - trots att det finns bra verktyg för att göra det. Jag har själv arbetat med talrädda elever under flera år och vet att man kan hjälpa dem med rätt kunskap.

Vilka är dina viktigaste budskap i boken?
– Att det handlar om många elever och att de sällan får adekvat hjälp. Men att det finns hjälp att få och att den är relativt enkel att ge - om man har grundläggande kunskap om talrädsla. I princip alla elever kan bli hjälpta. Och skollagen är tydlig: det är skolans skyldighet att ge denna hjälp. 

Varför blir vi talrädda?
– Det finns många olika förklaringar till det och det går jag in på mer i detalj i boken. Det kan till exempel handla om dåliga erfarenheter i skolan eller under barndomen. Men det ska absolut inte ses som ett resultat av en misslyckad undervisning i tidiga skolår, det är viktigt att understryka. Skolan är ofta duktig på att ge elever i tidiga skolår möjlighet att öva på att uttrycka sig muntligt. Talrädsla kan uppstå ändå, ofta i tonåren på grund av den kognitiva utveckling som sker då. Det kan bland annat leda till att de blir mer medvetna om sig själva som personer. Talrädsla kan också bero på vår biologiska konstitution, till exempel balans mellan signalsubstanser. 


Daniels 5 bästa tips för att stärka talrädda elever:

  1. Kunskap i sig kan vara lugnande. Berätta vad talrädsla är, vad som händer i kroppen och vad det beror på. Berätta hur många som lider av det, att det inte är något unikt eller konstigt.
  2. Arbeta med konkreta övningar som till exempel andning och styrkeposer. Många elever upplever att den typen av verktyg hjälper och de kan använda dem direkt. 
  3. Det man har svårt för måste man göra många gånger, så låt inte den talrädda eleven slippa undan för enkelt. Låt hen genomföra sin redovisning flera gånger, först bara för dig och någon elev, sedan för några fler och sedan ytterligare en gång med ännu fler åhörare. Det kan också vara bra att låta eleven få läsa innantill i början, men att stå upp inför en grupp. Då kan eleven fokusera på det och släppa allt annat och det kan kännas skönt i början. 
  4. Låt eleven filma sin redovisning hemma. Denna inspelning fungerar som en trygghet för eleven som vet att läraren kan titta på den om något skulle gå fel under redovisningen i klassrummet. 
  5. Tillåt eleven arbeta på sin nivå och ta steg för steg. Prata med eleven och låt hen formulera mål som hen kan arbeta utifrån. 

Tips på mer läsning:

Daniel Sandin - författare på Gothia Fortbildning

Daniel Sandin är leg. gymnasielärare i svenska, historia och religionskunskap. 


Facebook-loggaFölj oss på vår FB-sida för dig i skolan: intressanta artiklar, boktips och nyheter.


Instagrams logotypVi finns på på Instagram! Tips om nya böcker, författarporträtt och artiklar.