”Trygghet blir gasen i födandet, rädslan blir bromsen.”

Liisa Svensson om trygg förlossning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

”Trygghet blir gasen i födandet, rädslan blir bromsen.”

Förlossningsrädsla ökar enligt det nationella Graviditetsregistret (SFOG). Det kan påverka födandet negativt, men det finns ingen nationell strategi för vården. I boken Trygg förlossning presenteras en modell som ger mödra- och förlossningsvården konkreta verktyg för att minska stress och rädsla hos kvinnan och hennes partner inför och under födandet.

– Mödra- och förlossningsvården har länge vetat att rädsla och stress kan påverka födandet negativt, men det saknas effektiva verktyg och en tydlig nationell strategi. För att möta det behovet har vi, genom ett tvärprofessionellt samarbete, tagit fram en omvårdnadsmodell med målet att minska och förebygga stress och rädsla inför och under födandet, säger Liisa Svensson, barnmorska.

Liisa har skrivit den nya boken Trygg förlossning tillsammans med sjukgymnasten Susanna Heli. Förlossningsrädslan ökar och de vill sätta fokus på att trygghet inom förlossningsvården handlar om mer än medicinsk säkerhet.

Varför ökar förlossningsrädslan?
– Idag är vi inte vana vid att ha ont och födandet kan upplevas primitivt, nästan djuriskt, av den moderna kvinnan. Det kan vara svårt att motivera sig till att behöva föda, svettas och ha ont. Vårdens stora riskfokus och medias uppmärksammande av allt som kan gå fel bidrar sannolikt också. Det är också platsbrist på många förlossningsavdelningar och många är oroliga för att bli hänvisade till ett annat sjukhus. 

– Vi ser också att den ökade förlossningsrädslan ökar mest bland omföderskor, det vill säga kvinnor som redan fött barn. Då är det nästan alltid en negativ förlossningsupplevelse som ligger till grund för rädslan. Inte sällan handlar det om att kvinnan känt sig rädd, ensam, utlämnad och osedd genom födandets utmaningar. Det trygghetsskapande stödet har brustit eller inte funnits alls. 

Hur påverkar förlossningsrädsla och stress födandet negativt?
– Födandets viktigaste hormon är oxytocin. Oxytocin frisätts när vi får massage, äter gott, ammar, älskar, känner tillit och anknytning. Och när vi föder barn. I trygghet och vid aktivering av det parasympatiska nervsystemet kan detta hormon flöda medan stress och rädsla är förknippat med sympatikuspåslag och stresshormoner – vilka motverkar födandets fysiologi och skapar ångest. Trygghet blir gasen i födandet, rädslan blir bromsen.

Kan män också känna förlossningsrädsla?
– Män kan absolut vara förlossningsrädda och det kan, precis som hos kvinnor, handla om såväl primär (aldrig fött förut) som sekundär (fött förut) förlossningsrädsla.

Varför har ni skrivit Trygg förlossning?
– Den behövs för att sätta fokus på att trygghet inom förlossningsvård handlar om mer än medicinsk säkerhet. Att det finns en psykologisk och emotionell sida av födandet. Den är central för hur den födande och hennes partner upplever att föda och bli föräldrar. Hur kan vi möta deras behov av stöd och trygghet? Här finns ännu ett stort utrymme för att utveckla och förbättra vården. 

Vad går er omvårdnadsmodell ut på?
– Tanken är att den ska löpa som en röd tråd från mödravården in i förlossningsrummet. Att den används för att möta den ökande andelen oroliga och förlossningsrädda blivande föräldrar inom mödrahälsovården och förbereda dem inför födandets utmaningar. Men också fungera under förlossningen för att minska stress och rädsla samt öka känslan av trygghet. 

Hur ska det gå till?
– De allra flesta kvinnor som föder är friska och har haft en normal graviditet. Vad de behöver är förutsättningar för trygghet så att deras förmåga att föda främjas. Men idag fokuseras det för mycket på hur vi ska undvika risker istället för ett mer salutogent synsätt, där bevarandet av det friska och normala ligger i fokus. Det finns även en övermedikalisering och ett risktänk inom förlossningsvården idag, som utgår från det sjuka istället för det friska. Det vill vi ändra på.

Hur är boken upplagd?
– Den är skriven i tre delar. I del 1 ges en bakgrund till Trygghetsmodellen, där berättar vi om kroppens stressystem, lugn och ro-system, hormoner, förlossningssmärta, förlossningsupplevelsens betydelse med mera. 

I del 2 beskrivs Föda utan rädslas fyra verktyg som kan användas för att minska stress och rädsla och öka trygghet: Andning, avspänning, rösten och tankens kraft. I sista delen beskrivs de tre stegen, KUA, i Trygghetsmodellen. Utifrån dessa steg bygger man stödet till den födande och partnern. Det handlar om att skapa kontakt, utvärdera stress/rädsla–trygghet och att agera. Boken ger också många exempel från verkligheten och citat från kvinnor som fött.

Riktar sig boken enbart till studerande och nyutexaminerade? Eller har även rutinerade barnmorskor användning av den?
– Alla kan ha nytta av boken. För de erfarna kommer det bli mycket aha-upplevelser och igenkänningsfaktorn kan bli hög, men jag tror också att många barnmorskor kommer att känna att den klär i ord en kunskap och erfarenhet som många barnmorskor bär inom sig.

Om författarna till boken Trygg förlossning:

Liisa Svensson - författare på Gothia Fortbildning

Liisa Svensson, barnmorska och adjunkt på barnmorskeprogrammet på Karolinska Institutet. Har tidigare arbetat på Södra BB, med kontinuerligt stöd i födandet och sammanhållen vårdkedja. Foton på Liisa av Marcus Gustafsson.

Susanna Heli - författare på Gothia Fortbildning

Susanna Heli, sjukgymnast med psykosomatik, graviditet och förlossning som specialitet, föreläsare samt vd för Föda utan rädsla och författare till boken med samma namn (2009). Tidigare undersköterska på förlossningen.


Svart kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev: lästips, nyheter och erbjudanden.