Amningsrådgivning på BB-avdelningar

Utdrag ur boken Amning i dag

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Under BB-tiden är amningen en mycket viktig angelägenhet för den nyblivna mamman och den andra föräldern. Den attityd till amning och barnavård och de kunskaper de får där kan ha betydelse för hur de i fortsättningen sköter och tillskriver amningens betydelse. BB-vistelsen är för de allra flesta kort och det handlar om att ta väl vara på tiden och framför allt vara lyhörd för föräldrarnas frågor och funderingar. För personalens del handlar det om att ha en genomtänkt och konsekvent genomförd amningsinformation som kan individualiseras för bästa möjliga resultat.

Numera har nästan alla BB-avdelningar en skriven handlingsplan för hur man ska arbeta med amning. Den ska vara till hjälp för personalen i rådgivningen till föräldrarna. Trots det upplever många föräldrar att de kan få en mängd olika råd, vilket kan vara både besvärligt och förvillande. Ofta förhåller det sig så att ett amningsproblem kan ha flera lösningar, så för att hjälpa föräldrarna att få det så konsekvent och samordnat som möjligt bör man inte ge något förslag på lösning innan man förhört sig om vilka råd föräldrarna hittills fått och hur dessa fungerat. Att försöka hitta föräldrarna i deras synsätt och kunskap runt problemet brukar göra att man lättare får en gemensam samsyn och kan hitta lösningar i samförstånd. Att tillsammans med föräldrarna göra en vårdplanering som skrivs ner i journalen och som fortlöpande kan utvärderas tillsammans med föräldrarna kan vara en hjälp för alla inblandade. De flesta landsting har också gjort journalen tillgänglig för mamman på nätet, där hon i lugn och ro kan läsa vad som överenskommits när hon senare kommer hem.

Under BB-vistelsen bör man följa upp hur mamman upplever amningen, speciellt utifrån amningsstatus som man tidigare gått igenom med föräldrarna. De punkter som ingår är: 1. barnets tag om bröstet, 2. om mamman upplever smärta i samband med amningen, 3. hur kraftfullt hon upplever barnets sugande, 4. barnets sugrytm med vila och pauser och 5. hur vårtan ser ut efter amningen. Att göra ett amningsstatus tillsammans med föräldrarna, gå igenom barnets beteende, beskriva hur det tar hjälp av olika reflexer och hur mamman kan stödja och underlätta för barnet kan vara till stor hjälp för föräldrarna framöver och kan förhindra många amningsproblem. Personalen som har kontakt med mamman vid amningsstunderna har en viktig uppgift i att vägleda mamman, när det gäller amningsställningar, barnets läge och tag vid bröstet och så vidare. Att uppmana alla mammor att själva utvärdera om bröstvårtan är rund efter avslutad amning är viktigt; är den inte det, be mamman att tillsammans med henne få lov att försöka finna vad som kan göras annorlunda för att amningen ska kännas mer bekväm.

På BB handlar det om att i så stor utsträckning som möjligt arbeta förebyggande runt amningen. Då en familj väl har fått problem med amningen så kan det ta oerhört mycket tid i anspråk för personalen att åter bygga upp självförtroendet för mamman och att hitta framkomliga lösningar. Att arbeta förebyggande med amning innebär bland annat att uppmuntra till att ha hud mot hud-kontakt med barnet i så stor utsträckning som möjligt under BB-vistelsen.

Då BB-tiden för de flesta är kortare än två dygn så brukar föräldrarna få ett återbesök eller ett hembesök av BB-personalen. Man kan också få ett uppföljande besök på MVC för att knyta ihop säcken och följa upp amningen. Under detta uppföljningsbesök finns de bästa förutsättningarna för att fånga upp vilka frågor och funderingar föräldrarna har efter att ha varit hemma under någon till några dagar. Att följa upp hur amningen fungerat och vara lyhörd för föräldrarnas frågor kan undanröja både missförstånd och problem framöver.

Efter återbesöket eller en längre vårdtid än två till tre dygn så tar BHV över kontrollerna av barnet. Första veckan efter förlossningen ansvarar som regel sjukvården för mor och barns välbefinnande. Föräldrarna bör redan på BB veta vilken barnhälsovård de ska vända sig till. Nya vårdmodeller för hur man på bästa sätt ska vara ett stöd för föräldrarna den första tiden efter förlossningen prövas runtom i landet. Ett exempel på en vårdmodell som testas på några håll i Sverige är case load som uppmärksammats som en välfungerande vårdmodell i till exempel Australien. Den innebär att man bygger upp en relation med några barnmorskor på MVC som sedan följer paret både under och efter förlossningen.

Eftersom mamman ibland kan känna sig särskilt osäker den första tiden efter hemkomsten, bör informationen på BB fokuseras på den perioden. Mamman bör dessutom få veta vart hon kan vända sig, om hon snabbt behöver hjälp och råd.

Sjuksköterskan på BHV är ofta den person som det är naturligt att i första hand ta kontakt med under dagtid, och hon kan också göra hembesök. Då man inte når BHV eller av någon anledning hellre vill vända sig till någon annan, kan man ta kontakt med BB, närmaste hjälpmamma från Amningshjälpen eller amningsmottagning på sjukhus.

Amningsinformationen på BB tillsammans med återbesöksmottagningen eller annat uppföljningsbesök bör ta upp:

  • Amning efter barnets behov
  • Faktorer som stör utdrivningsreflexen.
  • Barns behov av mat den första tiden.
  • Barns beteende vid bröstet.
  • Amning första tiden hemma.
  • Amning på natten, amning och sömn.
  • Bröstvård, urmjölkning för hand.
  • Behandling av komplikationer.
  • Pappans/medförälderns roll i amningen.

Läs mer om våra produkter:

Boken Amning i dag

Boken Amning i dag
Författare: Elisabeth Kylberg, Mia Westlund och Sofia Zwedberg.

Orange knapp - Beställ boken Amning i dag


Kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev: lästips, nyheter och erbjudanden.