Varför ska vi prata om särskilt begåvade barn i förskolan?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

”Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.”
Lpfö 18, sid. 6
”Jag tycker att det viktigaste som de gjorde på förskolan var att inte tvinga mig att vara någon annan än den jag var. För dem var det okej att jag var annorlunda.”
Lanny, 9 år (Ur boken Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet sid. 79)

Särskild begåvning väcker ofta känslor och ibland en viss skepsis. Därför är det viktigt att bidra med kunskap om en hittills bortglömd behovsgrupp – de särskilt begåvade barnen. De finns och kommer alltid att finnas. Frågan är hur vi ska se till deras behov i våra pedagogiska verksamheter.

Kunskapsområdet är under ständig utveckling tillsammans med skolpolitik, styrdokument och samhällsströmningar. Exakta mallar för att arbeta med särskilt begåvade barn i sin verksamhet finns inte, men det går att ta del av befintlig kunskap och erfarenhet från länder och verksamheter som har kommit längre i det här arbetet.

Förskolans insatser för särbegåvade barn är viktiga och yngre barns begåvning och förskolans arbete för dem behöver lyftas fram. Förskolebarn blir snabbt stora skolbarn som har med sig sin förskoletid i bagaget.

Oavsett vilken uppfattning eller vilka känslor man har kring temat särbegåvning kommer de här barnen alltid att finnas i våra verksamheter. Trots att Sverige är ett land som hyllar innovation, framsteg och kreativa uttryck, inte minst genom nobelpriset, går det sällan så väl som det borde för särskilt begåvade barn i våra pedagogiska verksamheter. Det är få som klarar sig lika bra som Einstein, trots att han kallades obildbar av sina lärare.

Barn från hem med svårigheter eller som bär på sårbarheter av olika slag, har ytterst svårt att behålla lusten för lärande i pedagogiska verksamheter som inte ser dem. Merparten av särskilt begåvade barn blir nämligen aldrig upptäckta och har inte heller någon som för deras talan. Men de befinner sig i förskolan just i detta nu, och därför kan förskolan vara den plats där särskilt begåvade barn utvecklar sin kraft att blomma i sin egen rätt. Bara de får synas och höras.


 

Vilka är de särskilt begåvade barnen och hur kan vi upptäcka dem och förstå vad de behöver i sin pedagogiska verksamhet?

Checklista – så känner du igen ett särbegåvat barn

  1. Bra på/intresserad av att resonera och reflektera, en god tänkare
  2. Lär sig snabbt och på egen hand
  3. Stort ordförråd, gillar nya ord och uttryck, roas av ordvitsar
  4. Bra på problemlösning, ser ovanliga lösningar på problem
  5. Utmärkt minne (för saker som intresserar och/eller väcker uppmärksamhet), kan ha fotografiskt minne
  6. Kan fokusera länge på uppgifter (när intresserad)
  7. Känslig och lättkränkt/lättsårad
  8. Uttrycker medkänsla för andra, förstår andras känslor, empatisk
  9. Perfektionistisk och självkritisk
  10. Intensiv i sin personlighet
  11. Hög moral, intresserad av/uppmärksam på rättvisa och jämlikhet
  12. Observant och nyfiken, ställer många frågor
  13. Föredrar äldre barn och/eller vuxna
  14. Har starka specialintressen, kan byta intressen ofta
  15. Utpräglad humor
  16. Läser tidigt eller tidigt intresserad av böcker
  17. Fantasirik och kreativ inom flera områden
  18. Ifrågasätter regler och auktoriteter
  19. Fallenhet för siffror och logiska mönster
  20. Bra på pussel, gåtor, klurigheter eller tankelekar

Varför används två olika begrepp – särskilt begåvad och särbegåvad?

Vi möter ofta två olika begrepp: särskilt begåvade och särbegåvade barn. Begreppet särbegåvad myntades av professor Roland S. Persson i avhandlingen Annorlunda land – Särbegåvningens psykologi år 1997, för att beskriva barn med en mycket hög teoretisk förmåga. År 2015 kom Skolverket ut med handledningsmaterialet Att arbeta med särskilt begåvade elever, där man valde att kalla dessa barn för särskilt begåvade. Efter detta används oftast begreppet särskild begåvning, men rapporter, avhandlingar och andra offentliga dokument blandar ofta begreppen. Begreppen blandas men betyder samma sak.

Ur förordet i boken Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet

Monas bok fyller ett stort behov av en lättläst, lättillgänglig och lättsmält bok både för professionella och föräldrar. Gratulerar till valet av denna bok! Du har nu att vänta en intressant, inspirerande och informativ läsning och ”nya glasögon”.
Leg. psykolog Anita Kullander, grundare av Filurum


Texterna är hämtade ur boken Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet

 

Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i förskolan: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom förskola: lästips, nyheter och erbjudanden.