Hanna Sepp har undersökt hur mat och måltider kan användas i den pedagogiska verksamheten för att nå strävansmålen i läroplanen för förskolan. Nu aktuell med boken Måltidspedagogik i förskolan – ett lustfyllt lärande.

Varför har du skrivit Måltidspedagogik i förskolan
– För att jag upplever ett behov av en bok som handlar om hur man kan arbeta med måltidspedagogik i praktiken.

Vad är det viktigaste du vill förmedla i din bok? 
– Att måltidspedagogik inte är en speciell pedagogik utan ett förhållningssätt som kan genomsyra verksamheten på ett lustfyllt och utforskande sätt. Utgångspunkten är att det är roligt – det ska vara spännande att arbeta med mat och livsmedel som ett MATerial. Där alla, oavsett ålder, har rätten till sin egen smak. Det finns inget rätt eller fel och alla ska ha rätt att inte prova, det är helt och hållet på barnens villkor att det blir roligt och skapar nyfikenhet. Allt behöver inte ätas eller ätas upp utan det är utforskande och experimenterande med mat. Självklart är målet att inget ska behöva slängas utan att barnen gladeligen äter upp MATerialet om det är möjligt.

Varför tycker du att det är viktigt med måltidspedagogik?
– Tyvärr råder det idag en stor ojämlikhet när det gäller hälsa. Barn i områden med låg socioekonomisk status löper större risk att få ohälsosamma matvanor och därmed övervikt och dålig tandhälsa. Faktum är att den största riskfaktorn idag för ohälsa är dåliga matvanor. Det är till och med så att dåliga matvanor klassificeras som en högre risk än vad rökning gör. Majoriteten av de barn som är överviktiga är fortsatt överviktiga i sena tonåren. Ungefär en femtedel av Sveriges tioåringar är idag överviktiga och det är stor skillnad mellan olika socioekonomiska grupper. Inom genuspedagogiken finns det en strategi som menar att förskolan bör kompensera barnen för vad de inte får tillräckligt mycket av när de uppfostras enligt traditionella könsmönster. Jag tycker att det är dags att lyfta diskussionen om förskolans kompensatoriska roll i relation till att skapa goda hållbara matvanor. Speciellt med tanke på att två till tre timmar om dagen i förskolan läggs på måltiderna.

Hur påverkar måltidspedagogik/vad ger det barnen i förskolan och för framtiden? 
– Eftersom måltidspedagogik är ett nytt forskningsområde så har vi inte kunnat mäta några effekter ännu. Men i Uddevalla kommun där man har arbetat med måltidspedagogik under ett par år, menar personalen att barnen blivit mer nyfikna på mat och olika livsmedel, de vågar i högre grad än tidigare prova nya smaker och de är mer matglada och nyfikna på mat. Det som är extra intressant är att många berättar för mig att även de barn som inte vill äta vid måltiderna, blir nyfikna och vågar smaka när det är övningar i de planerade aktiviteterna. Detta är spännande!

Hanna Sepp - författare på Gothia Fortbildning

Hanna Sepp är forskare i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.