”Äventyrligt, lustfyllt och lekfullt”

Maria Heimer om källkritiskt förhållningssätt i förskolan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

”Väcka barns nyfikenhet att utforska olika sinnen, medier och internet”

Enligt förskolans läroplan, Lpfö 18, ska barnen ges möjlighet att ”grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik”, men hur gör man det? Maria Heimers nya bok Källkritiskt förhållningssätt i förskolan visar hur förskolan kan arbeta med att väcka barns nyfikenhet att söka ny kunskap, såväl med sina sinnen och i böcker som på internet, och hur de kan granska den information de möter.
 

Behöver vi verkligen lära förskolebarn källkritik? Är de inte för unga för det?

– I dag växer barn upp i ett samhälle där tillgången till olika medier och information är enorm. Redan tidigt i livet använder barn internet och ägnar sig åt olika medier. Att arbeta med att grundlägga ett källkritiskt förhållningssätt handlar om att låta barn tillsammans med vuxna få utforska olika sinnen, medier och internet på ett lustfyllt och lekfullt sätt. 

Från vilken ålder kan man börja jobba med ett källkritiskt förhållningssätt?
– Vi kan arbeta med att grundlägga ett källkritiskt förhållningssätt redan när barnen är små. Till en början kan vi tillsammans utforska våra sinnen. Efter hand som barnen utvecklar sitt språk och sin förmåga att kommunicera kan vi undersöka olika medier och internet och samtala om det på ett lustfyllt och lekfullt sätt.

Varför har du skrivit Källkritiskt förhållningssätt i förskolan?
– I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 18, står det att vi ska ge barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och att barnen så småningom ska kunna värdera information. Jag upplever att många som arbetar i förskolan frågar sig, hur gör vi? Finns det konkreta exempel på hur vi kan arbeta med detta? 

– Jag har skrivit den här boken för att dela med mig av olika konkreta exempel på hur vi kan arbeta med att väcka barns nyfikenhet att söka ny kunskap, såväl med sina sinnen och i böcker som på internet, och hur barnen kan granska den information de möter. I boken finns också en teoretisk del som utgör en bas i den egna medie- och informationskunnigheten.

Vad är skillnaden på att "grundlägga ett källkritiskt förhållningssätt" och att "lära sig källkritik"?
– Källkritik handlar om att sätta sig in i information, att skapa en egen ståndpunkt och ställa hypotetiska frågor. För att kunna göra detta behöver vår hjärna vara utvecklad och psykologiskt mogen Det är den i ungefär åtta-, nioårsåldern. 

– Att grundlägga ett källkritiskt förhållningssätt i förskolan handlar inte om att barn ska kunna tänka kritiskt utan om att lägga grunden för att barn i framtiden kan söka ny kunskap och värdera information. Det bästa sättet att grundlägga en kritisk förmåga är att skapa en trygg miljö där barnen känner förtroende för sin omgivning. Det kan handla om att tillsammans bekanta sig med och titta närmare på olika medier, bli medveten om vad ett rykte är och hur det kan uppstå, och hur bilder och filmer lätt kan manipuleras.

Vad är det viktigaste att tänka på när man arbetar med att grundlägga ett källkritiskt förhållningssätt i förskolan?
– Det allra viktigaste är att låta det vara äventyrligt, lustfyllt och lekfullt för barnen. Det är också viktigt att skapa en trygg och flerstämmig miljö, att låta alla barn komma till tals och få dem att känna att deras röst är viktig.

 

Maria Heimer, författare, skolbibliotekarie och föreläsare.


Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i förskolan: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom förskola: lästips, nyheter och erbjudanden.


Maria Heimers bästa tips

  • Låt det vara lustfyllt och lekfullt utan några pekpinnar.
  • Låt barnen känna att ni är nyfikna på vad de ser och hör på nätet, i appar, filmer och på tv och att de kan prata med er om det. 
  • Kombinera gärna arbetet med högläsning. Läs och samtala om till exempel rykten, bibliotek, museum och internet och utforska sedan det tillsammans.

Mer av Maria Heimer