Utmanande ohälsa i skolan

Artikel från Tidskriften Elevhälsa

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Utmanande ohälsa i skola

Att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar kan inte ha undgått någon. Medias rapporter duggar tätt och vi hör ständigt om olika kostsamma insatser som ska stävja utvecklingen. Samtidigt vet vi att det barn och unga själva efterfrågar: vuxna som tidigt ser och lyssnar till eleverna i deras vardagliga skolmiljö, är den allra mest effektiva insatsen för psykisk hälsa.

Från 2004 till 2007 ökade barns kontakter till BRIS (Barnens Rätt i Samhället) gällande psykisk ohälsa med 33 procent. Under 2015 var ökningen, jämfört med 2014, mer blygsamma 3 procent, då psykisk ohälsa och dåligt mående utgjorde 22 procent av barnens kontakter med BRIS.

Av de kontakter som barn tog med BRIS under 2015 stod pojkar för 15 procent och den vanligaste åldern på barnen under förra året var 15 år. Samtidigt kunde man notera en ökning av barn i åldersgruppen 7–10 år som hörde av sig.

Mätningar av psykisk ohälsa baserade på vedertagna mätinstrument hos barn och ungdomar i Sverige är sällsynta. Sedan 1985 genomförs dock vart fjärde år undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” (HBSC – Health Behaviour in Schoolaged Children) där Sverige ingår tillsammans med länder i övriga Europa samt USA. Frågorna som täcker in barns och ungdomars vardagsliv med skola, familj och fritid riktar sig till elever i åldrar 11, 13 och 15 år. Fokus ligger på såväl psykisk som fysisk hälsa med levnadsvanor, sociala relationer och upplevelser av skolan. Undersökningarna visar att majoriteten av alla skolelever som deltar i den internationella undersökningen mår bra. Högre upp i åldrarna ökar dock andelen elever med återkommande psykiska och somatiska besvär som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Flickor har oftast fler återkommande besvär jämfört med pojkar. Däremot är genomförda självmord, som kan ses som den yttersta och helt oacceptabla konsekvensen av psykisk ohälsa, vanligare bland pojkar.

HBSC-undersökningen från 2013–2014 visar att elever i Sverige har relativt sunda levnadsvanor med exempelvis lägre alkohol- och tobakskonsumtion än unga i andra länder. Från och med 2009/10 har däremot den psykiska ohälsan ökat mer bland 15-åringar i Sverige jämfört med andra länder i undersökningen.

Diagram över ohälsa i skolan

Under 2015 presenterade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) rapporten När livet känns fel – Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. I den har man kartlagt hur unga mellan 13 och 25 år med självupplevd psykisk ohälsa upplever sina bekymmer och hur de hanterar problemen. Men kartläggningen har också tagit reda på vilka resurser som ungdomarna själva upplever ger stöd.

Rapporten belyser också tänkbara orsaker till den ökade psykiska ohälsan hos ungdomar. Man sammanfattar hur det handlar om ett komplext orsakssammanhang med vissa grundvillkor som är problematiska, som bristande föräldraskap där barnen inte får den omsorg och trygghet de behöver. Särskilt utsatta är barn i familjer i svåra socioekonomiska situationer.

Man problematiserar också utifrån antagandet att problematiska förutsättningar ger upphov till psykisk ohälsa, vilket gör det svårt att klara av vardagens utmaningar.

De enkät- och fokusgruppsstudier som rapporten bygger på har visat att unga själva önskar möta vuxna de kan känna tillit till och som utan förutfattade meningar har tid att lyssna. Omyndiga ungdomar uttrycker också hur de vill kunna prata om sin situation utan att behöva oroa sig över att det de berättar förs vidare till vårdnadshavare eller vårdinstanser utan deras medgivande.

Flera studier pekar på ett cirkulärt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Vi vet att dåliga skolprestationer kan orsaka psykosomatiska besvär. Samtidigt presterar elever med psykosomatiska besvär sämre i skolan just på grund av sin psykiska ohälsa.

Vi kan alltså konstatera att skolprestationer och skolans arbetsmiljö har stark koppling till elevers psykiska hälsa. Just nu pågår också forskning för att identifiera orsakerna till den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga. Detta sker bland annat på Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH) vid Karlstads universitet, som presenterat vissa delresultat men där vi om några år kommer att kunna ta del av ytterligare forskningsinsatser.

Vid alla elevhälsans kontakter med eleverna bör deras sinnesstämning bedömas, liksom en inventering av elevens livs-, studie- och relationssituation ske. Vid olika avvikelser ska råd om livsstilsförändringar kunna ges och följas upp. När eleven mår bra och har goda hälsovanor behöver dessa levnadsvanor, utifrån ett salutogent förhållningssätt, bekräftas och stärkas.

Citat om ohälsa i skolan

Elever som visar tecken på nedstämdhet behöver hjälp att förstå sin situation och få stöd att tyda sina reaktioner som inte sällan yttrar sig på sätt som kan missförstås av omgivningen. Vi vet ju att tidig identifiering av psykiatriska tillstånd påverkar prognosen positivt. Självrapporterade psykiska besvär som oro och ängslan kan också ses som ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Oavsett om eleven haft en depression i tonåren eller inte så visar forskning på ett tydligt samband mellan upplevelser av magont eller huvudvärk och depression eller andra psykiska sjukdomar senare i livet.

Samtidigt har elevhälsan ett viktigt uppdrag i att inte sjukdomsförklara känslor som kan vara helt normala reaktioner på olika svårigheter vi möter i livet. Att helt enkelt hjälpa eleverna att normalisera känslor som de kanske möter för första gången. Några enstaka samtal med skolsköterskan, skolkuratorn eller någon annan vuxen (som inte använder sig av depressionsspecifika tekniker) kan leda till att elevens symtombild klingar av.

I skolans vardag är det framförallt pedagogerna som med sina unika möjligheter att se eleverna, följa deras beteenden och utveckling över tid tidigt kan signalera vårdnadshavare vid bekymmer. Lärarna kan också behöva dryfta sina iakttagelser kring enskilda elever med medarbetare i elevhälsan på samma sätt som elevhälsan via mentor kan initiera en tidig kontakt med vårdnadshavare. Men elevhälsan kan även behöva inleda samarbete med andra hälsooch sjukvårdsaktörer kring en elev med målet att skapa bättre förutsättningar för att elevens psykiska hälsa ska utvecklas positivt.

På samma sätt som för alla vuxna på skolan har ju elevhälsans medarbetare ett ansvar i enlighet med socialtjänstlagen när det kommer till att samverka med socialtjänsten kring elever vi upplever far illa. Med den nya socialtjänstlagen (14 kap. 1 b § SoL) kom också bestämmelsen om återkoppling till den som gjort anmälan. Detta innebär att socialtjänsten ska lämna uppgifter om en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår.

Om samarbetet kommer igång i ett tidigt skede och anmälaren kan medverka vid det första mötet på socialförvaltningen får elevhälsan också bättre förutsättningar att skapa samsyn kring barnets behov med en plan för det fortsatta arbetet. För barn och unga som lever i familjer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik kan skolan också fungera hälsofrämjande. Att agera som en viktig vuxen för dessa elever handlar, precis som så ofta, om att lyssna, se och skapa den tillit som kan bidra till att vända en självdestruktiv uppgivenhet till tankar om hopp och möjligheter.


Referenser

  • Bohman, H. (2012). Adolescents with Depression Followed up [Elektronisk resurs] : prognostic significance of somatic symptoms and their need of in-patient care. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2012.
  • Bremberg, S., Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga: en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte.
  • BRIS (2016). Säg bara hej så tar vi det därifrån. Siffror från BRIS stödverksamhet 2014/2015. Johanneshov: BRIS.
  • Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten.
  • Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Solna: Folkhälsomyndigheten.
  • Kungliga Vetenskapsakademien. Hälsoutskottet (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences.
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). Sammanfattning av När livet känns fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
  • Nordens Välfärdscenter (2015). Skolelevers psykiska hälsa. Rapport Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning. Stockholm: Nordens Välfärdscenter.

Text: Nils Lundin


Läs mer och prenumerera på Tidskriften Elevhälsa - tidskriften för hela elevhälsoteamet:

Nils Lundin - redaktör för Tidskriften Elevhälsa

Nils Lundin är specialist i barn- och ungdomsmedicin samt i skolhälsovård liksom enhetschef på Mödra-, barn- och ungdomshälsan i Helsingborg. Han har varit skolläkare i Malmö och Helsingborg där han också varit skolöverläkare och verksamhetschef för det som då hette skolhälsan. Nils har uppdrag på Socialstyrelsen som vetenskapligt råd i skolhälsovård och har även varit ordförande i Svenska Skolläkarföreningen.

Psykisk ohälsa
Enligt Europakommissionen kan psykisk ohälsa formuleras som: Mental ill health includes mental health problems and strain, impaired functioning associated with distress, symptoms, and diagnosable mental disorders.


Läs här om du vill veta mer om Tidskriften Elevhälsa - för hela elevhälsoteamet.


Facebook-loggaVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i skolan: artiklar, lästips och nya produkter.


Svart kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom skola: lästips, nyheter och erbjudanden.