Släpp aldrig taget om hemmasittare

Artikel från Tidskriften Elevhälsa

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Släpp aldrig taget om hemmasittare i skolan

Kolsvas hemmasittare blir inte kvar hemma i sängen eller framför datorn. De kommer tillbaka till skolan och undervisningen där. Men så såg det inte ut för snart tio år sedan. Då var endast 85 procent av eleverna i nionde klass behöriga till gymnasiet och några av dem nådde inte målen alls. Malmaskolans rektor Johan Hallberg berättar om vägen till framgång.

– Skapa en skolkultur som främjar goda relationer där alla elever blir sedda och släpp aldrig taget om hemmasittarna. Det säger rektor Johan Hallberg. Han menar att frånvaro, såväl skolk som hemmasittande, bäst motverkas genom att skapa en skola värd att gå till. 

Idag är alla elever i Kolsva skolområde utanför Köping med Malmaskolan och Odensviskolan behöriga till gymnasiet. Det gäller även hemmasittande elever som alla dessutom till slut kommit tillbaka till sina respektive skolor.

Men så såg det inte ut för snart tio år sedan. Då var endast 85 procent av eleverna i nionde klass behöriga till gymnasiet och några av dem nådde inte målen alls. Det var dags att tänka om och när betänkandet ”Från dubbla spår till elevhälsa” kom såg Johan Hallberg möjligheter att skapa en elevhälsa som kunde bli ett stöd för skolans lärare. Att se elevhälsan som ett skolutvecklingsprojekt och ett sätt för rektor att verka som pedagogisk ledare. Som rektor och chef för elevhälsan hade Johan Hallberg sett ett stort engagemang kring elevernas hälsa men också en rätt splittrad elevhälsoverksamhet utan större samverkan.

– Vi hade anti-mobbningsteam, fritidsledare och pedagoger som arbetade med hälsofrämjande insatser vid sidan av elevvårdsteam och skolhälsovård, berättar han.

Idag består den nya elevhälsan av yrkesprofessioner med kompetens inom en rad områden. Här finns förstås specialpedagoger, kurator och skolsköterska men också studie- och yrkesvägledare, socionom och fritidsledare. Hit kan lärare, eller annan personal, komma för råd i pedagogiska spörsmål, prata om kränkningar och mobbning eller hur man kan motverka desamma, fundera kring förhållningssätt eller oro man har kring problem man tycker sig se av social och medicinsk art.

– Utöver elevhälsan i grundskola och förskoleklass ansvarar jag, i samråd med BVC och förskolechef, också för dess motsvarighet i förskolan. På så sätt lär vi känna alla barn, deras styrkor och stödbehov redan innan de kommer till förskoleklass. 

Ny organisation
Förutom att gruppen organiserats om har man också infört nya rutiner som gör att elevernas behov uppmärksammas på ett mycket tidigt stadium. Alla former av remissförfarande för att starta ett ”ärende” liksom förberedande arbete i klassrum eller arbetslag är borta. Istället har elevhälsan öppen mottagning tre till fyra gånger i veckan för lärarna. För den lärare som har en fundering eller behöver ett råd fungerar elevhälsans personal som bollplank och handledare. Det vanligaste är att läraren får med sig ett konkret förslag att prova i klassen för att återkomma för uppföljning några veckor senare.

– Ibland har det nya sättet, vare sig det gäller sättet att tänka, bemöta en elev eller förändra sin undervisning fungerat bra, ibland inte och då får vi tänka om. Tillsammans.

Fokus ligger på vad som fungerar och vad som behöver stärkas. Nästa steg kan bli en pedagogisk utredning som utgår från frågeställningen: Varför har vi som skola inte lyckats med att stötta eleven till att klara kunskapskraven eller sociala krav? Vilka är hindren och hur kan de undanröjas? Finns möjlighet att göra muntliga läxförhör, använda dator istället för att skriva för hand, erbjuda förlängd provtid och så vidare.

Johan Hallberg menar att elevvård och skolhälsovård traditionellt sett varit duktiga på att arbeta för elevernas trivsel och trygghet. Med det nya sättet att arbeta blir också kopplingen till elevernas kunskapsresultat mer tydlig.

– Vårt skolutvecklingsprojekt har egentligen bara två mål: det ska kännas bra för elever och lärare att gå till skolan och alla elever ska klara skolan!

Öppen mottagning för lärare
När man införde en rutin som innebar att lärarna efter avslutad termin och efter utvecklingssamtalen fick boka ett möte med elevhälsan för de elever som misslyckats med något kunskapskrav fick pedagogerna på allvar upp ögonen för elevhälsans nya roll.

– Nu ser lärarna elevhälsan som en resurs som hjälper dem att få eleverna att lyckas med att nå målen.

Idag ses den öppna mottagningen som den viktigaste vägen in för elevhälsans ärenden. Förfarandet gör att fler elever får rätt stöd i rätt tid och oftast långt innan utvecklingen blir riktigt problematisk.

Och visst utreder man också; pedagogiska utredningar, psykologiska, medicinska och sociala, men inte förrän lärarna fått stöd i att prova ett stort antal pedagogiska metoder. Behövs särskilt stöd i klassrummet är det klassföreståndaren som är ansvarig för att eleven får det stöd den har rätt till av olika ämneslärare.

Ett alternativ kan vara att eleven under en tid får gå till specialpedagog eller speciallärare.

– När vi provat alla andra steg, när det inte finns utrymme för några fler misslyckanden, kan det bli aktuellt med särskild undervisningsgrupp.

Mitt på Malmaskolans skolgård ligger den gamla rektorsbostaden. En hemtrevlig lägenhet med kök och vardagsrum som andas lugn och studiero. Här finns bland annat ämneslärare, socionom och assistenter som undervisar olika elever i lösningar av kortsiktig eller mer långsiktig karaktär. Elever som fått beslut om åtgärdsprogram med beslut om placering i särskild undervisningsgrupp.

Att bli sedd
Johan Hallberg talar också om vikten av att skapa ett hälsofrämjande klimat på skolan. Om att aktivt arbeta för att bygga positiva relationer med eleverna. Och det ansvaret har alla som arbetar på skolan.

– Här har elevhälsan en viktig roll som bärare av den kultur vi vill ska råda på skolan.

Det handlar exempelvis om ett samtalsklimat där ingen vuxen någonsin talar nedsättande om eller till varandra, elever eller vårdnadshavare. Det innebär också att alla elever någon gång under dagen blir sedd av någon av skolans vuxna.

Exempelvis har de som arbetar i skolans centralt placerade kafé i uppdrag att uppmärksamma och åtminstone säga hej till alla elever som passerar där!

– Dessutom har vi förstärkt mentorskap, eller kontaktlärarskap som vi säger. Det innebär att en lärare har ansvar för en halvklass som man träffar femtio minuter två gånger i veckan och 15 minuter övriga dagar i veckan. På så sätt har alla elever en tydlig relation till åtminstone en lärare. Något som också gör att frånvaro som avviker från mönstret snabbt upptäcks. Läraren ska förstås ringa föräldrarna om en elev är frånvarande utan giltig anledning. Men ibland ringer de också direkt till eleven.

– Att en elev helt slutat gå till skolan för att bli hemmasittare kommer därför aldrig som en blixt från en klar himmel, berättar Johan Hallberg.

Att ha en definition som grundar sig på hur länge en elev ska ha varit hemma för att kallas hemmasittare tycker Johan Hallberg är ointressant. Handlar det inte om ströfrånvaro i vissa ämnen utan om att eleven medvetet uteblir från skolan i en vecka utan att vara sjuk. Ja då måste åtgärder sättas in! I Kolsva skolområde ingår det i tjänsten för en av lärarna att söka upp hemmasittande elever och erbjuda hemundervisning som rektor beslutar om. Detta sker ofta redan efter två veckor och handlar om två timmars undervisning, två till tre gånger i veckan.

– Det är viktigt för att identiteten som elev inte ska gå förlorad. Dessutom blir det tydligt för såväl eleven som föräldrarna att skolan inte tänker släppa taget.

Ta kontakt
Lars Widman, socionom och anställd på skolan, har också i uppdrag att ringa hem till elever som har svårt med att komma till skolan utan att för den skull vara hemmasittare. Han kan också åka och hämta eleven om det behövs.

– Man kan fundera över om detta ingår i skolans uppdrag men jag anser att det gör det! Där är lagstiftningen frikostig.

Som stöd för sitt resonemang hänvisar Johan Hallberg till skollagens kapitel 3, paragraf 10:

För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Han påpekar att skolorna i Kolsva inte har extra resurser att tillgå för att jobba som man gör. Att man inte har någon tilläggspeng som skolor i storstadsområden ofta har för elever i behov av särskilt stöd. Det handlar helt enkelt om att bättre samverkan mellan skolans yrkesgrupper utan prestigetänk där en smartare organisation ger ett effektivare utnyttjande av de resurser man redan har.

– Det är en extremt god investering som har enormt stor betydelse i unga människors liv, säger Johan Hallberg och pekar på hur en rapport från Socialstyrelsen beskriver vad som händer om inget görs: De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självskadebeteende. Plus har man missat gymnasiet är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. (Ur Social rapport 2010 från Socialstyrelsen)

Visst kan en del av de elever som har svårt att hantera skoltillvaron ha någon form av autismspektrumtillstånd. En del av de som söker sig till Kolsva från andra skolor har också fått någon form av diagnos.

– Det kan ju handla om Aspergers syndrom men då vi märker att tydliga rutiner och förutsägbara strukturer hjälper en del elever så behövs ju inte alltid en diagnos.

Hemmasittare kommer tillbaka
Elever som på grund av långvarig skolfrånvaro riskerar att helt tappa fotfästet och framtidstron – de så kallade hemmasittarna – finns i Kolsva skolområde också. Men de kommer alltid tillbaka. Det gäller också för hemmasittande elever som sökt sig hit från andra skolor.

– De kommer ofta med mängder av kartläggningar och dokumentationer i bagaget men har helt tappat kontakten med sin skola!

I Kolsva satsar man på att upprätthålla kontakten med eleven och föräldrarna hela tiden. Och när eleven som fått hemundervisning bedöms klara av en återgång till skolan sker det stegvis med en viktig period av invänjning.

– Samma lärare som undervisat eleven i hemmet följer nu med eleven till skolan, men efter skoltid.

Tillsammans provar de att arbeta vidare med undervisningen men i en skola utan elever och lärare. Den hemmasittande eleven får känna hur detta som hen fasat för känns i verkligheten och till slut kan det bli möjligt att återgå till ordinarie undervisning. Antingen tillsammans med klasskamraterna med eller utan stöd i något eller flera ämnen. Eller så börjar eleven lite försiktigt med undervisning i särskild undervisningsgrupp i den gamla rektorsbostaden.

– Parallellt sker en kartläggning så att eleven får rätt stöd vilket kan innebära att skolan måste göra förändringar för att eleven ska kunna komma tillbaka.

Den här kartläggningen får dock inte ske under den sköra period då eleven tar sina första steg tillbaka till skolan. Ofta har de här eleverna redan haft många personer inblandade i sina liv. Att hantera flera vuxenkontakter så snart igen kan rasera det förtroende och den trygghet som sakta håller på att byggas upp.

– Egentligen handlar det om att alla elever och föräldrar får ett personligt bemötande, säger Johan Hallberg och berättar om mamman som frånvaroanmälde sin dotter som sjuk. Mot slutet av veckan hörde skoladministratören som lyssnar av telefonsvararen att mamman lät alltmer desperat. Hon meddelade elevhälsan som kunde starta en process för att ta reda på hur vi kunde hjälpa den här eleven.

– Det är bara ett exempel på hur alla pusselbitar är viktiga och hur vi alla kan göra skillnad för eleverna. Kolsvas hemmasittare blir inte kvar hemma i sängen eller framför datorn. De kommer tillbaka till skolan och undervisningen där.

– Och nu kan vi glädja oss åt det faktum att flertalet före detta hemmasittare nu tagit studenten.


Läs mer och prenumerera på Tidskriften Elevhälsa - för hela elevhälsoteamet:

Eva Selin - redaktör och projektledare på Gothia Fortbildning

Eva Selin är redaktör för tidskriften Elevhälsa samt journalist på Grundskoletidningen. Hon ansvarar även för att utveckla innehållet i ett flertal konferenser som vänder sig till lärare och elevhälsopersonal, som exempelvis Flerspråkighet i fokus samt Utmaningar för elevhälsan.

Läs här om du vill veta mer om Tidskriften Elevhälsa - för hela elevhälsoteamet.


Facebook-loggaVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i skolan: artiklar, lästips och nya produkter.


Svart kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom skola: lästips, nyheter och erbjudanden.