Fråga pojkarna i skolan hur de mår

Artikel från Tidskriften Elevhälsa

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga pojkarna i skolan hur de mår

Tack vare nära samarbete med skolorna i Hagfors får ungdomsmottagningen där kontakt med många unga som inte alltid mår så bra. Framförallt når de killar och unga män som inte är lika vana som tjejerna vid att tala om sin psykiska hälsa.

Ungdomsmottagningen i bruksorten Hagfors i norra Värmland har haft höga besökssiffror för tonårspojkar och unga män. Den har legat på 20–25 procent i flera år, mot riksgenomsnittet på 10–20 procent. Bakom siffrorna ligger ett medvetet arbete som bland annat innebär att ungdomsmottagningen samverkar med samtliga skolor i området.

– Alla elever får möjlighet att möta oss från ungdomsmottagningen vid tre tillfällen. I sexan kommer vi till skolan, i åttan kommer eleverna till vår mottagning och i ettan på gymnasiet ses vi igen.

Det berättar Tomas K. Ojala, barn- och ungdomssjuksköterska på ungdomsmottagningarna i Karlstad och Hagfors. För det som egentligen handlar om sex- och samlevnadsundervisning menar han kan ge ingångar till samtal av mer existentiell karaktär. Inte minst i möten med killar som ofta inte har så många att prata om eventuella grubblerier med.

– Flickor har oftare större vana vid att tala med andra om relationer och hur de mår. Det är mer accepterat för dem och något de fått lära sig. Dessutom har de flera helt naturliga anledningar att besöka oss, påpekar Tomas K. Ojala.

Flickorna kan söka hjälp hos skolsköterskan eller ungdomsmottagningen för mensvärk, graviditetstest, akut p-piller eller för preventivmedelsrådgivning där biverkningar i form av nedstämdhet kan leda vidare i samtal om hur de mår. Killar som funderar över sin samlagsdebut, eventuella könssjukdomar, sina sexuella prestationer eller helt enkelt tycker att det egna könet ser annorlunda ut, googlar hellre än pratar med någon annan om sin oro.

– Eftersom de fått en personlig relation till oss ute på skolorna blir steget att besöka oss inte så stort. Men när de väl kommer vill det till att vi inte bara ber om ett kissprov innan vi säger tack och hej, poängterar Tomas K. Ojala.

Själv ser han alltid till att ta varje chans, med tjejer som killar, att fråga om måendet. Men för killarna kan det bli extra viktigt att få frågan om hur de egentligen mår.

– Ibland kan det behövas en mer generell startsträcka som handlar om att ”jag vet att många unga killar inte mår så bra, så hur är det för dig?”.

Tomas K. Ojala säger att svar som: ”sådär, det är väl bra” eller liknande kan handla om en gardering för killar som egentligen inte mår så bra. Då blir det ännu viktigare att gå vidare, ställa öppna frågor och ta sig tiden att lyssna på svaren. Toma K. Ojala säger också att de allra flesta killar han möter mår bra medan andra erkänner och kan uttrycka vad som är tungt. En del börjar gråta.

– Utan att kunna peka på några studier har jag ändå känslan att många som i det första mötet med oss döljer sin psykiska ohälsa ändå kommer tillbaka till oss eller någon annan kontakt de fått information om.

Inte sällan handlar killarnas tunga tankar om rädsla att inte räcka till, att inte duga. Många killar är ännu fast i könsroller som innebär att mannen ska prestera, vara stark och inte misslyckas. Det påverkar förstås självkänslan och rädslan att inte leva upp till outtalade krav, inte minst i sexuella sammanhang.

– Egentligen är det skolan som har ansvaret för undervisningen i sex och samlevnad men jag tycker att man ska se oss som ett komplement, säger Tomas K. Ojala.

Det var också på hans initiativ som ungdomsmottagningen för några år sedan tog kontakt med rektorerna i Hagfors kommun för grundskolans årskurs 6 och för eleverna på årskurs 1 gymnasiet. I början var samarbetet lite trögt och ingen självklarhet men numera är gensvaret väldigt positivt.

– Många lärare kan känna sig obekväma när det kommer till att prata om sex. Vi som inte tillhör skolan har kanske möjlighet att närma oss ämnet på ett mer lekfullt sätt.

Citat från Tidskriften Elevhälsa

Mycket lek och fniss och skratt blir det också ofta vid första besöket hos sjätteklassarna. Då är det rollspel, heta stolen och prat om vad som kan hända i puberteten. I åttan kommer eleverna till mottagningen och även om man pratar en del om risker med sex så handlar det också om hur det kan kännas att vara kär och hur det kommer sig att man kan njuta av sin kropp.

– Det finns undersökningar som visar att unga som har fått kunskap i sex och samlevnad också väntar med sin samlagsdebut, berättar Tomas K. Ojala.

I ettan på gymnasiet ses man igen och då hamnar samtalen ofta på en helt annan nivå. Inte minst när det kommer till hbtq-frågor, normer och värderingar. Ändå är Tomas K. Ojala förvånad över hur lite eleverna vet om vad en norm är.

– De vet vad grupptryck är men få förstår att ordet norm är likvärdigt. När vi klargjort det kan vi börja prata om sexuella normer: ”Vad ställer du upp på som du egentligen inte vill?” Det cirkulerar en massa ”sanningar” bland ungdomarna.

Han och hans kolleger är också vana vid att prata med unga om hur exempelvis pornografi kan påverka hur vi ser på relationer och intimitet. Något som kan vara svårare för en lärare att ta upp.

I samtal om känslor och vilka relationer som ungdomarna ser som viktiga brukar svaren handla om föräldrar, syskon, partners. Mer sällan tänker de på relationen till sig själva.

– Där har vi och skolan en viktig uppgift att fylla när det kommer till att lära unga människor att ta hand om sig själva, menar Tomas K. Ojala.

Tidigare fanns livskunskap på schemat men nu är det lätt hänt att de stora frågorna om identitet, självkänsla och psykisk hälsa hamnar i skymundan. Olyckligt med tanke på att det i grunden handlar om mänskliga rättigheter och om barnkonventionen i ett demokratiskt samhälle, menar Tomas K. Ojala. Han hänvisar till Agneta Nilsson som i boken Ungdomar, sexualitet och relationer säger att man i gymnasieskolor som hade ämnet livskunskap med kontinuitet på schemat också såg resultat: ”den hade effekt på skolans klimat, på relationerna, inte bara mellan elever utan också mellan lärare och elever.”

– Dessutom vet vi att psykisk ohälsa bland unga ökar, påpekar han.

Han menar inte att fokus på killar ska bli större på bekostnad av tjejer som ju också mår dåligt. Men han tycker att det är alarmerande att exempelvis självskadebeteendet nu ökar också bland killar. Den slutsatsen kunde han dra av bakgrundsstudierna till ett examensarbete han gjorde tillsammans med några studiekamrater för två år sedan.

– Antalet pojkar och unga män som har vårdats på sjukhus för att de avsiktligt har skadat sig själva har ökat med 27 procent de senaste tio åren, säger han.

Examensarbetet hörde till den kurs i andrologi som han läste då. Motsvarigheten till gynekologi som alla vet vad det handlar om. Kunskapen om mannen som biologisk varelse menar han dock är mer bristfällig.

– Här finns mycket att göra men till att börja med kan vi sätta igång en process hos de killar vi möter genom att fråga hur de mår.


Referenser

  • Allmänna barnhuset. Ungdomsstyrelsen (2009). Men fråga mig bara: [om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga]. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset. Finns att ladda ned på http://www.mucf.se/ publikationer/men-fraga-mig-bara
  • Magnusson, Häggström-Nordin (2011). Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.
  • Ojala, T., Thyrén, L., & Törnstrand, G. (2014). Jämställdhet på ungdomsmottagningen för pojkar och unga män i framtiden. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
  • Utredningen om män och jämställdhet (2014). Män och jämställdhet: betänkande. Stockholm: Fritze.

Läs mer och prenumerera på Tidskriften Elevhälsa - tidskriften för hela elevhälsoteamet:

Eva Selin - redaktör och projektledare på Gothia Fortbildning

Eva Selin är redaktör för tidskriften Elevhälsa samt journalist på Grundskoletidningen. Hon ansvarar även för att utveckla innehållet i ett flertal konferenser som vänder sig till lärare och elevhälsopersonal, som exempelvis Flerspråkighet i fokus samt Utmaningar för elevhälsan.

Läs här om du vill veta mer om Tidskriften Elevhälsa - för hela elevhälsoteamet.


Facebook-loggaVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i skolan: artiklar, lästips och nya produkter.


Svart kuvert - symbol för Gothia Fortbildnings nyhetsbrevTIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom skola: lästips, nyheter och erbjudanden.