Att vara orolig med förnuft

Av Jakob Carlander, leg. psykoterapeut

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

När jag var ung arkeologstudent, vistades jag några år i ett land där terrorism och terrorhandlingar hörde till vardagen. Under vissa perioder kunde jag nästan dagligen öppna morgontidningen och läsa om döda och lemlästade. Ibland på platser där jag själv nyss varit. Hur orkar man med?

Snart lärde jag mig två saker: Att vara försiktig och lyssna på myndigheter och att följa polisens anvisningar. Men också att tillåta mig en vardag där jag umgicks med människor, tog del av kultur och nöjen, inte vara rädd och där det fick vara nära till skratt och värme.

Nu, fyrtio år senare, kommer många av dessa minnen tillbaka, när vi i Sverige möter en anonym och osynlig terrorist i form av ett virus. Jag märker att jag har nytta av det jag en gång lärde mig: att vara försiktig och att tillåta mig att leva.

Det finns all anledning att ta hotet på allvar, särskilt för dem som är äldre och multisjuka. Det är de som behöver vårt stöd idag. Vi andra får inte drunkna i oro för egen del. Jag kan se tecken på en allt för stark nervositet som driver människor till att hamstra, sluta umgås och misstänksamt iaktta varandra. Sådana strategier är ingen till hjälp. Om jag får drista mig att ge några råd från mina studieår i ett krigshärjat land är det dessa:

  • Visa omtanke om varandra. Nu är det en särskild tid att vara uppmärksam, le och vara någon annan till hjälp. Empati är det bästa vapnet mot synliga och osynliga fiender.
  • Följ officiella myndigheters råd. Acceptera de inskränkningar i vardagslivet de rekommenderar, men tillåt dig också den frihet de vill uppmuntra dig till. Gör inte för mycket och inte för lite.
  • Skaffa dig lagom med information. Lyssna på nyheterna två gånger om dagen för att hålla dig uppdaterad. Men däremellan: gör annat, jobba, prata, lyssna på musik, städa, promenera, vad som helst. Nyheter blir i dessa tider lätt ett ältande där inget nytt tillförs och oron bara ökar.
  • Läs inga debattartiklar som knyter an till coronaviruset. Den som försöker driva sina egna frågor i ljuset av en kris är inte värd vår uppmärksamhet.
  • Vårda din kompetens, läs böcker, fortsätt vidareutbilda dig, ibland digitalt om så behövs. Men låt livet gå vidare och väx med det.
  • Hamstra inte. Hamstring leder bara till egoism och får oss att se oss som konkurrenter till varandra.
  • Kom ihåg att detta tar slut. Tänk ett stycke längre in i den nära framtid när detta ligger bakom oss. I mellandagarna mellan jul och nyår 2020 kommer vi att se på nyårskrönikor i tv och minnas: Vilken vår vi hade! Och vi har då nästan redan börjat glömma.
  • Kampen mot coronaviruset handlar inte om att vi inte får bli sjuka. De flesta av oss kommer att få denna influensa och snart tillfriskna som vi gjort många gånger tidigare. Det är de svaga vi vill värna. För oss andra är detta en vanlig prövning. Det vi nu gör och avstår ifrån handlar om att vi vill skydda de mest utsatta i samhället genom att låta viruset växa i begränsad takt. Vi tar det på oss för att de ömtåliga ska slippa. Det är stort. Var stolt!

En tid av kris utgår från det vanliga arbetet men gör det så mycket större. Vi är mer kompetenta än vad vi tror. Vi klarar det här också. 

Jakob Carlander

Foto av Marcus Gustafsson, Berling Media


Tips!
Lyssna på Jakob Carlander om att vara orolig med förnuft i Studio Ett, SverigesRadio.se

Jakob Carlander - leg. psykoterapeut, författare och föreläsare

Jakob Carlander är leg. psykoterapeut med egen mottagning. Han har också skrivit flera böcker om bemötande.