Varannan anställd inom äldreomsorgen överväger lämna yrket

Artikel av Gunhild Wallin

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Personalen i den svenska äldreomsorgen har fått sämre arbetsvillkor under det senaste decenniet, vilket fått ett växande antal att överväga att sluta sina anställningar. Villkoren i Sverige är också sämre än i de nordiska grannländerna, visar en färsk undersökning.

– Hälften av alla anställda inom äldreomsorgen i Sverige har allvarligt övervägt att sluta sina jobb. Det är oroande resultat, sa Marta Szebehely, professor vid Stockholms universitet och en av författarna till undersökningen. 

Rapporten ”Vem ska arbeta inom äldreomsorgen?”, presenterades på ett välbesökt seminarium på Kommunal den 15 februari. Den bygger på enkät som sänts ut till 1100 anställda inom äldreomsorgen i Sverige och cirka 4400 anställda i Danmark, Finland och Norge. Samma frågor som sändes ut 2005, sändes också ut 2015. Frågorna som ställts har rört de anställdas anställningsvillkor och arbetsvillkor och svaren har kopplats till hur de tillfrågade ser på att stanna kvar inom äldreomsorgen. I Sverige uppger sammanlagt 49 procent att de allvarligt övervägt att sluta, vilket är en ökning med nio procent sedan 2005. Motsvarande siffra i de övriga nordiska länderna är 39 procent 2015. Allra bäst trivspersonalen inom den danska äldreomsorgen.

Det är en dyster läsning för Sveriges del. De anställda inom äldreomsorgen i Sverige uppger sämre resultat på i stort sett alla frågor som rör anställningsvillkor och arbetsförhållanden än sina kolleger i de övriga nordiska länderna. En jämförelse mellan 2015 visar också att utvecklingen är negativ, det vill säga de som arbetar inom svensk äldreomsorg uppger att de fått sämre villkor de senaste tio åren. 

Förklaringarna är flera. Resurserna till de som är äldre än 80 år har minskat under tioårsperioden och var fjärde plats på särskilt boende har försvunnit. Det betyder att både hemtjänstpersonal och anställda på särskilt boende arbetar med allt sjukare äldre, men med mindre resurser. Samtidigt har de politiska ambitionerna ökat, vilket innebär att gapet ökat mellan krav och resurser. Idag ställs krav på individanpassning, den äldres rätt till värdigt liv och stora krav på uppföljning och dokumentation.

Arbetet har också blivit mer detaljstyrt genom biståndsbeslutens utformning. 
Arbetsvillkor som berörs är schemaläggning, antal hjälptagare, möjlighet till utveckling i arbetet och hur stödet från närmaste chef ser ut. Enkäten berör också fysisk och psykisk arbetsbelastning, relationer till de äldre och reaktioner på arbetets villkor. 

- Något vi sällan talar om är hur lång en heltid är och här ser vi stora skillnader i de nordiska länderna. I Norge och Danmark är en heltidsdag mellan 34-35 timmar, inklusive lunch medan den i Sverige och Finland är 37–38 timmar, exklusive lunch, berättade Marta Szebehely.

Utredningen visar att det finns ett direkt samband mellan arbetsvillkor och allvarliga överväganden att sluta. Brist på stöd från chefer, bristande utvecklingsmöjligheter och missnöje med chefer har ett direkt samband med tankar om att sluta jobba inom äldreomsorgen. Många i Sverige uppger också missnöje med detaljstyrning och pålagor i arbetet i form av dokumentation. 

- Hur man har det på jobbet har stor betydelse för om man vill sluta arbeta inom äldreomsorgen, summerade Marta Szebehely.

I utredningen ses också mer specifikt på arbetsvillkoren inom hemtjänst och boende. 

- En framträdande orsak vad gäller överväganden att lämna yrket handlar om den egna kroppens möjligheter att klara av de belastningar som yrket innebär. ”Jag vill gärna stanna, men vet inte om kroppen orkar”, är en av kommentarerna som getts i undersökningen. Personalens kroppar är ett centralt arbetsverktyg, men det är ett väldigt högt pris de betalar för att ge god omsorg, sa Anneli Stranz, filosofie doktor vid Stockholms universitet och en annan av rapportens författare.

En panel bestående av äldreminister Åsa Regnér, Inga Karin Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, Caroline Olsson, chef för arbetslivssektionen på Sverige kommuner och landsting och Kommunals ordförande Tobias Baudin konstaterade samtliga att det var dyster läsning. 

- Det är tung läsning eftersom vi både behöver behålla personal och samtidigt står inför en stor rekryteringsutmaning, sa Caroline Olsson. 

Äldreminister Åsa Regnér berättade att hon fått många positiva reaktioner från kommunerna som på de extra miljarder som regeringen satsat för att öka bemanningen ute i kommunerna. På sina rundresor i landet möter hon många reaktioner på läget i äldreomsorgen.

- Många äldre tycker att den omsorg de får, när de väl får den, är bra. Men många säger ”ta hand om personalen!

Av Gunhild Wallin, februari 2017


Prenumerera på kompetensutveckling! Läs mer och beställ tidningen Äldreomsorg här:

Beslutsfattare i äldreomsorgen


Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i äldreomsorgen: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom äldreomsorg: lästips, nyheter och erbjudanden.