Från Tidningen Äldreomsorg nr 5 2018

Ställs rätt diagnos?

Frida Johansson Metso om PTSD hos äldre

Fler artiklar om äldreomsorg

Psykologen Frida Johansson Metso vill öka kunskapen om posttraumatisk stress, PTSD, hos äldre. Det handlar om plågsamma minnen som ofta feldiagnosticeras som demens. Den stora skillnaden är att PTSD går att bota – om rätt diagnos ställs i tid.

Hennes egen mormor var en av de många finska barn som kom till Sverige under andra världskriget, men det var mötet med jämngamla utvisningshotade Zora från Kosovo som skapade hennes engagemang för flyktingar och deras villkor. Då var Frida Johansson Metso 17 år.

– Zora var livrädd, men skulle ändå inte få stanna. Det blev så tydligt för mig hur många rättigheter hon saknade, men som jag hade för att jag hade fötts i ett tryggt land.

I mötet med Zora insåg Frida Johansson Metso att ett land där människor lever skyddat, som Sverige, inte alltid ger skydd.

– Och i dag är det ju värre än på 90-talet.

Frida Johansson Metso utbildade sig till psykolog och fick arbete på Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Det var där hon började förstå och lära sig om att äldres trauman kan förväxlas med en begynnande demens.

Ett försvagat minne, en tendens att isolera sig eller dra sig undan sociala sammanhang, orolig nattsömn och koncentrationssvårigheter kan vara symtom på en begynnande demenssjukdom – men också på PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

Båda är minnessjukdomar och accelererar det naturliga åldrandet, men är viktiga att särskilja.


”Som chef inom äldreomsorgen är det viktigt att vara uppmärksam på om någon av medarbetarna har en potentiell traumabakgrund."


– PTSD innebär fördubblad risk för demenssjukdom, men det är också ökad risk att man får fel diagnos. Sjukdomarna döljer och maskerar varandra, men om man botar PTSD finns kanske en möjlighet att demenssjukdomen inte utvecklar sig.

I sitt arbete på Transkulturellt Centrum arbetar hon med kompetensutveckling inom flykt, exil och trauma vid Stockholms läns landsting.

– Jag har ett drömscenario – att alla får en god utbildning i att hantera posttraumatisk stress, så att de kan hjälpa människor till rätt behandling men också anpassa sitt bemötande. Alla vårdutbildningar läser om kriser, men få lär sig tillräckligt om trauma som ju är en reaktion på krisen.  

Frida Johansson Metso - författare på Gothia Fortbildning

Frida Johansson Metso lyfter också att det inom omsorgen finns många medarbetare som själva bär på, eller lever nära anhöriga med upplevelser från krig, flykt och övergrepp. En del är första generationens flyktingar. Andra har föräldrar som flytt.

Det ställer också nya krav på ledarskapet, säger Frida Johansson Metso.

– Som chef inom äldreomsorgen är det viktigt att vara uppmärksam på om någon av medarbetarna har en potentiell traumabakgrund. Berättelser från boenden eller kollegor kan väcka egna minnen eller stressymtom och då är det viktigt att vara tydlig med att det inte är det samma som svaghet, utan inbjuda till stöd och hjälp.

Traumaminnen lagras djupare än positiva och neutrala minnen, och i det finns en funktion – att minnas det som varit livshotande är viktigt för vår överlevnad om vi skulle hotas igen.

När en flykting blir äldre kan därför plågsamma minnen av krig, flykt och förluster komma upp, trots att de kan ha förträngts eller hållits i schack i decennier.

Men alzheimer ger sig på de positiva eller neutrala minnena först och traumaminnena blir kvar.

– Alzheimer rår inte på de minnena och det betyder att du umgås med dem hela tiden. Då blir kriget verkligen allt du minns.

Hon skiljer mellan tre riskgrupper. De som kom till Sverige för länge sedan och redan hade utvecklat PTSD, men mötte en sjukvård som inte kunde och förstod.

– De har övergetts på det mest fruktansvärda sätt och de återupplever sitt livs värsta händelser varje dag.

Den andra gruppen kallar hon John Wayne-patienter, efter den amerikanske westernskådespelaren som förkroppsligat det manliga machoidealet. Det brukar kunna få människor som lyssnar till hennes föreläsningar att skratta lite i ett annars blytungt ämne.

John Wayne-patienterna är de som velat framåt och kämpat på och förklarat sitt mående med att ”det är inget konstigt med det, utan något alla har”. De tränger medvetet bort minnen som stör, men när de blir äldre och drabbas av kognitiv svikt eller naturligt lite svagare minne, så håller inte undvikandet längre.

Sedan finns den tredje gruppen som inte har haft några symtom alls. De tror de lagt det hemska bakom sig och när traumaminnena kommer i samband med åldrandets start blir det en chock. De kanske inte har berättat för en enda människa om våldtäkten eller övergreppet och för den anhörige, som inte vet vad föräldern varit med om, kan det vara lätt att tolka förvirringen, rädslan, sömnproblemen och svårigheterna att bilda minnen som begynnande demens.

– För denna grupp finns en hög risk att få fel diagnos och det är viktigt att vara särskilt uppmärksam på just dem.

För Frida Johansson Metso är viljan att ge äldre med PTSD adekvat hjälp också en del i ett större engagemang för flyktingar. Hon har varit med i styrelsen för Mind, en riksförening för psykisk hälsa, och varit ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, FARR. Hon har även varit aktiv i politiken sedan hon var fjorton år, bland annat som ordförande i Liberala ungdomsförbundet och i partistyrelsen för Liberalerna. I november 2017 lämnade hon partistyrelsen i protest mot partiets inställning i flyktingfrågan.

– Alla partier talar om att ställa större krav på flyktingar och anklagar dem för att inte vilja eller inte vara motiverade att lära sig svenska, integreras. Men ingen talar om vårdperspektivet, om flyktingen som patient eller vad det innebär att lämna sitt land, sina nära och sina livsdrömmar.

– Den som lider av posttraumatisk stress har till exempel svårt med nyinlärning och då spelar det ingen roll hur mycket man pressar människor att lära sig ett nytt språk. De lär sig inte fortare för det – tvärtom kan orimliga krav skapa ohälsa.

På Transkulturellt Centrum anser hon att hennes profession går att kombinera med det politiska intresset. Hon anser att hon i rollen som psykolog kan vara mer kompromisslös än i politikerrollen.

Frida Johansson Metso - författare på Gothia Fortbildning

– Jag kan jobba mer konkret med flyktingfrågorna här och allt handlar ju inte om politik, vi kan förbättra livet för många på olika nivåer.

Genom de människor hon mött i sitt arbete på Röda Korsets Center för tortyrskadade flyktingar gläntar hon på dörren till några av de traumatiska händelser som flykten till Sverige innebär. Det är umbäranden och våldsamma händelser som kan vara svåra att förstå för invånare i ett land som levt i fred i 200 år.

– De har upprepade svåra händelser och otrygghet under lång tid. Flykten är ett fortsatt trauma. Hjärnan hinner inte och vågar inte återhämta sig utan måste kämpa vidare för att du ska överleva. Hoten tycks aldrig försvinna, du finner ingen trygghet ens i Sverige – speciellt inte de som kommer nu som får korta tillfälliga uppehållstillstånd. Därför kan det ta år att utveckla PTSD, berättar hon.

Vad gör dessa berättelser med dig som person?

– Jag tror de gör mig bättre. Jag får en annan syn på världen, men också en känsla av tacksamhet över hur jag har det. Jag vet ju också att så många har möjlighet att bli bättre och har verktygen att hjälpa dem. Vi rör oss framåt tillsammans och det är häftigt att få vara en del av det.

Vet du hur det gick för Zora?

– Hon utvisades, men kom senare tillbaka som anhörig till sin partner.


Vad är PTSD?

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är en trauma- och stressjukdom och diagnosen bygger på att personen ska ha upplevt, sett eller hört talas om en händelse som varit hotfull – där hennes liv var i fara och där hon hotades av allvarlig skada.

Symtomen delas upp i fyra undergrupper:

  • Att patienten återupplever händelsen.
  • Att patienten undviker sådant som påminner om det som skett.
  • Att patienten börjar må allt sämre och har svårt att känna positiva känslor.
  • Att patienten har en förhöjd anspänning i kroppen.

Tips vid bemötande av PTSD

  1. Vad triggar minnet?
    Levnadsberättelsen är central för att utforska hur en människa levt och vilka trauman hon upplevt. Frida Johansson Metso säger att hon blir chockerad när hon ibland under sina föreläsningar möter medarbetare inom äldrevården som säger att de inte längre ska jobba med levnadsberättelser.
    – För mig är det en av de viktigaste sakerna att man så tidigt som möjligt, innan personen utvecklar en demensproblematik, får nedskrivet vad som triggar traumaminnen. Helst ska det stå ”när jag blir rädd, vill jag att du gör så här”.
     
  2. Var varsam
    Impulsen att ta någon som är rädd i handen för att lugna kan ha helt motsatt effekt och väcka minnet av en fasthållning. Och att spännas fast i en ambulans kan väcka fasansfulla minnen av tortyr och maktlöshet.
    – Det är inte så enkelt som att man blir rädd, utan man upplever det livshotande ögonblicket om och om igen som om det hände här och nu, förklarar hon.
     
  3. Våga fråga
    – Om du har en person som behöver hjälp finns ett syfte med frågan och du frågar inte för din nyfikenhets skull. I regel väcker du inget som inte redan finns där. Många oroar sig för att retraumatisera och om du är den första som ställer frågan kan den väcka känslor hos den du frågar, kanske gråt. Men den är inte farlig och ska inte ”fixas” med. Det viktiga är få fram en grund för behandling.
    – Fråga på samma respektfulla sätt som du frågar om annat privat, var tydlig med varför du frågar, ge personen tid och möjlighet att sätta gränser för.

Artikeln publicerades först i Tidningen Äldreomsorg nr 5 2018.

Text: Gunhild Wallin
Foto: Mikael M Johansson, Berling Media

Frida Johansson Metso - författare på Gothia Fortbildning

Frida Johansson Metso är leg. psykolog på Transkulturellt Centrum i Stockholms läns landsting. Hon har tidigare arbetat som klinisk psykolog och biträdande verksamhetschef för specialistmottagningen Röda Korsets Center för torterade flyktingar.

Frida har skrivit boken När kriget är allt du minns - att lindra PTSD hos äldre


Facebook-loggaFölj oss på vår FB-sida för dig i äldreomsorgen: intressanta artiklar, boktips och nyheter.


Instagrams logotypVi finns på på Instagram! Tips om nya böcker, författarporträtt och artiklar.


relaterade artiklar

Äldre man i profil - en illustration

Ledtrådar hjälper hjärnan

En miljö där allt är utformat för att göra verkligheten trygg och begriplig kan öka välmåendet för personer med kognitiv svikt. Det behöver inte vara dyrt eller svårt, men väl genomtänkt.

Läs artikeln av Beata Terzis

Margareta Skog - författare på Gothia Fortbildning

Rak dialog minskar oron hos demenssjuka

Med grundläggande kunskap om vilka språksvårigheter som följer med en demenssjukdom kan missförstånd som leder till oro undvikas.

Läs intervjun med Margareta Skog

relaterade produkter